torsdag 9 juli 2020

Välkommen Karin, min nya cykel!


Får jag lov att presentera Karin, min nya fina cykel! 

Efter att ha funderat lite hit och dit på att införskaffa ny cykel och om det skulle vara en el-cykel eller inte så landade det till slut i att det blev en vanlig cykel. En klassisk damcykel med tre växlar. 


Modellen Karin, har tydligen funnits i Monarks sortiment många, många år... Ja, sedan 1908 om jag förstått saken rätt. 

Jag föll först för en matt blå variant, men eftersom det var i samma veva som vi skulle åka till Västkusten för att fira både Mannen i mitt liv och midsommar, så passade det inte så bra att beställa någon då rent tidsmässigt. Sen började jag samtidigt vela om det där med el... 


Veckorna gick och den mattblåa verkade vara slut, men så hittade jag samma modell fast i brunt, men den hade svarta däck... det ville jag inte ha. Så till slut bestämde jag mig för den här petrol-blå varianten. 

I närliggande butik skulle den inte komma in förrän i slutet av september... och när man väl bestämt sig vill man ju kunna slå till direkt, så det fick bli ett nätköp. Jag vill ju kunna cykla innan snön kommer ;) 


Den är alldeles blank och fin (förutom korgen, som jag plockat från min gamla cykel) och alldeles ny.  Jag hade inte lyckan/turen/förmånen att ha sprillans nya cyklar som barn, jag var i övre tonåren första gången jag ägde en alldeles ny cykel, så jag tycker det är något speciellt med nya cyklar... Den cykeln var också blå-grön, men mer turkos, med vit sadel och vitt bockstyre...  Det var också en Monark, med 18 (el 21?)  växlar... 

Den bytte jag sedan ut mot en röd ny cykel i slutet på 90-talet. En standardmodell med 7 växlar, av märket Tunturi. Den hamnade på tippen när vi flyttade hit, den hade gjort sitt på flera sätt. Jag köpte mig en ny cykel samma sommar som vi flyttade hit, och den har jag kvar. En cremevit Mustang med tre växlar i samma modell som den här nya. Den ska fixas till lite så ska W få ta över den, så hon kan cykla hem till oss istället för att gå eller ta bil. 



Jag invigde min nya fina cykel idag, med att ta en cykeltur bort till W. Det tog ca 7 minuter istället för de ca 20 minuter som det tar att gå. Perfekt! Det är mest det jag ska ha cykeln till, att hälsa på döttrarna som nästan bor grannar med varandra och kanske cykla till COOP-butiken som finns där de bor, eller Närlivs-butiken som ligger ca 2 minuters cykelväg bort. Därav tyckte jag inte att det var nödvändigt att investera i el-cykel.

Cyklar ni mycket? El eller vanlig i så fall? 



Maria

9 kommentarer:

  1. Åhhh, vilken fining och vilket vackert namn den bar med 😉😀.
    Jag cyklade jämt förr när vi bodde i Sverige året runt. Nu tror jag att jag rört cykeln typ 4 gånger sedan vi flyttade hit. Här går vi för det mesta istället.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  2. Åhh vilken fin cykel. Jag cyklar ingenting längre, fattar inte vad som händer. Kraaam Pia

    SvaraRadera
  3. Cykla är liksom min grej, jag är byggd för att cykla, får aldrig ont i rumpan. Min farfar jobbade på Crescentfabriken i Uppsala när jag var barn så jag fick en ny fin cykel med jämna mellanrum. Ett år när jag cyklade tjejvättern, 9 mil, bestämde jag mig för att cykla Vätternrundan 30 mil året efter. Det blev inte så och det är jag lite ledsen för. Det är vanlig cykel som gäller för mig, inte el. Har inga problem med uppförsbackar och det är dom som bidrar till konditionen.
    Kram Monika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du verkar vara född till "cykel-tjej" :) Vad tråkigt att du inte kunde göra Vätternrundan :(
      Jag cyklade väldigt mycket som tonåring. Bodde lite utanför stan och det gick ju fortare att cykla än att gå, och bussarna var ju inte så roliga att passa ;) Cyklade mycket och ofta fram tills jag var 21 och väntade och födde tvillingarna. Sen dess har det inte blivit så jättemycket cyklande ;)

      Kram/Maria

      Radera
  4. Vilkenfantastiskt fin färg på din cykel, fick en silverfärgad Monark av min morfar när jag fyllde 14, den hade jag i väldigt många år o var väldigt rädd om den. Minns att äldsta grabben fick låna den när han var i tonåren, hoppade o trixade med den som killar gör . Det pallade den inte med ;)). Nu har jag en svart TREK som är i klassisk dammodell med cykelkorg o 3 växlar . Väldigt nöjd med den. //Christina

    SvaraRadera
  5. Vilken fin cykel ! Jag har också en blå av märke Skeppshult som jag fick i födelsedagspresent när jag passerade halvseklet. Jag var svårt sjuk förra våren och har försökt att återerövra livet igen och kunna göra allt jag kunde göra innan. Det blev utförsåkning i mars och nu i sommar kunde jag stryka sista punkten på min bucket list: att cykla igen. Kändes lite vingligt och ovant, men det gick alldeles utmärkt. Perfekt att kunna cykla till byn och shoppa 1 liter mjölk och slippa ta bilen. Mycket nöje med Dina nya kompis Karin och hoppas att ni får många trevliga turer tillsammans. Kram Ylva H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vilken härlig känsla det måste vara att kunna göra de saker igen, som man kanske inte trodde att man skulle klara av mer! Bra jobbat!
      Kram/Maria

      Radera
  6. Åh, den cykelmodellen har jag sedan några år tillbaka, fint namn också ;-) Fungerar bra och fin att cykla på. Trevlig sommar!

    SvaraRadera
  7. Jag är egentligen ingen cykelmänniska. Får liksom ont och det spelar ingen roll att jag investerat i en fluffig sadel. Jag har en fin Crescent. Den är säkert 15-20 år gammal, men är nästan oanvänd så den ser ut som ny. Men faktum är att vi sagt att vi borde cykla lite mera. Så i veckan lämnade Andreas in min cykel på cykelverkstan för översyn och igår hämtade vi hem den. Testade att cykla lite. Och det kändes faktiskt lite roligt! Nu väntar vi bara på att Andreas cykel ska bli klar också. Kanske blir det en utflykt till helgen.

    Fin cykel du köpt. Helt klart bra att investera i bra märken tycker jag.

    Kram Lena

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...