måndag 30 september 2019

Vilsamt och vackert i Visby


Först och främst: Ett stort varmt tack för alla fina komplimanger om klänningen i förra inlägget!  Det stämmer att grönt är en färg som passar mina egna färger, även om jag inte bär grönt så väldigt ofta utan är mer "blå av mig". 


Hur som helst så bar jag den där klänningen i fredags, tillsammans med svarta byxor i fuskskinn (som dock inte var jättesköna att bli proppmätt i, p g a rätt hård linning och en bärare med lite hull i midjan....kan tilläggas...) på en krog i Visby. Ja, för det var ju till Visby vi drog för lite helgmys, jag och Mannen i mitt liv.


Jag tog tydligen ganska många bilder, även om jag inte trodde det, så jag tänkte att jag skulle dela upp bilderna på fler än ett blogginlägg. 



Jag börjar med dessa lite gråa bilder från en regnig lördagspromenad.  Ett Visby som kanske inte visade upp sig från sin allra bästa sida för oss. 


Men ändå... jag hoppas att bilderna i alla fall kan förmedla ett vilsamt och vackert Visby. 


 För det var exakt så det kändes på vår promenad i regnet i lördags förmiddag. Inte mycket folk eller trafik ute. Det var jag och Mannen i mitt liv och några enstaka andra flanörer som också trotsade vädret. 


Vi promenerade längs muren och njöt av stunden och den vackra miljön. Stannade upp här och där för att ta lite bilder eller läsa lite historik eller bara stannade upp beundrade allt vi såg! 



Jag har varit på Gotland en gång tidigare och det var för tio år sedan då jag och Mannen i mitt liv tillsammans med ett kompispar hyrde ett stort hus där vi tillbringade en sommarvecka med våra familjer. 


En mysig och trevlig vecka då vi såg en del av Gotland tack vare att kompisen som tillbringat många somrar på Gotland guidade runt oss på olika sevärdheter och platser som passade barnfamiljer. 


Vi besökte Visby ena dagen och redan då sa jag till Mannen i mitt liv att jag gärna ville se mer av Visby någon gång. Kanske kunde vi åka dit bara han och jag och bo på hotell någon gång?



 Det kom alltså att dröja drygt tio år...  Men ni vet... Den som väntar på något gott... Och Visby gav verkligen mersmak... Vill tillbaka snart igen!


Självklart hade det väl varit trevligare att ta den där promenaden längs muren i solsken... men vädret styr vi inte över och "dåligt" väder brukar inte hindra oss från att vara ute i naturen. 


Och faktiskt... det blev en väldigt trevlig och mysig promenad. Nästan lite magiskt samtidigt som det var både vilsamt och vackert.  Så det gjorde inte så mycket att det regnade.



 Vi hade fint väder när vi kom på fredagen och  jag återkommer med "regnfria" bilder och mer om vad vi gjorde i Visby en annan dag. 



Idag får ni hålla tillgodo med de här bilderna, som jag tycker talar rätt bra för sig själv... 


Maria

fredag 27 september 2019

Troligen det närmaste snake-print jag kommer att komma...


Hallå Fredag! Här står jag iklädd klänning och poserar framför spegeln. Eller åtminstone på bilderna i alla fall ;) Vilken tur att jag inte räknar mig som "riktig bloggare" eftersom bloggare inte fotar sig själv i spegeln.

Ja, åtminstone så var det vad jag läste hos en mera känd bloggare för en längre tid sedan. Det var bara något man som bloggare gjorde för många år sedan....  Tydligen ;) 


Jag utmanar mig själv. Jag tränar dels på att se "okej" ut på bild, men framförallt utmanar jag mig i att bära ett annat print än blommigt, rutigt, paisley eller en och annan rand... 



Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla detta mönstret. Men för mig är det nog troligen det närmsta snake-print (eller orm-mönstrat om man vill) jag någonsin kommer att komma. 

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i djurmönstrat, men både zebra-mönstrat och leo-mönstrat har jag åtminstone snuddat vid och införskaffat ett eller annat plagg. 




Men orm-mönstrat... nej, det går inte hem hos mig. Jag tycker faktiskt inte att det är speciellt snyggt  och jag fullkomligt avskyr ormar, så att gå runt och se ut som en orm... nej tack.  Sen är jag ju inte känd för att vara först med det senaste, så när orm-mönstrat är helt ute... 
ja, då kanske jag vant mig haha... ;) 


Klänning däremot det är ett favoritplagg hos mig och när jag såg den här klänningen hos HM för några veckor sedan, då föll jag egentligen för den i en annan färgställning och ett annat print.  Gult och svart i stormönstrat och jag var helt säker på att jag skulle köpa den när den blev tillgänglig. 

Men... så såg jag den där gröna färgen... den blev jag sugen på!  Jag kikade lite närmre på mönstret och såg att det var lite "ormigt" i de där "slingercirklarna" men tänkte att - "Va tusan, hur svårt kan det va!? Ett litet steg ur sin comfort zone kan ju aldrig skada" ;) 


Sagt och gjort. Jag småchockade mig själv och tog den "ormiga". Och jag tror att jag kommer att kunna gilla den rätt mycket! Modellen är skön och luftig, (dock rätt stor i storlek jag hade nog nästan kunnat gå ner en storlek) och det kan vara så att jag slagit till även på det där andra mönstret... 


Jaha.. och varför står jag och poserar med klänningen och med olika plagg till då? Jo jag ville kolla vad som var snyggast till, förstås! Om det var med en svart täckande strumpbyxa eller om det var med en svart byxa i fuskskinn.  

Båda funkade väl lika bra, kan jag tycka. För säkerhets skull så testade jag olika skor till också ;)  Lika bra att testa jacka också, och väska,  när man ändå håller på ;)  Och vovven är med och undrar vad jag håller på med för galenskaper ;) 


Jo men kanske det är så här jag kommer vara klädd en fredagkväll i September, när det vankas Fredagsmys och helg-trevligheter? Och vad det innebär kan ni ta del av på instagram om ni vill. (Mariawiker71)

Har ni något planerat för helgen? 



Maria


torsdag 26 september 2019

Att ha en alldeles egen pilot


Ja om man som jag, har en alldeles egen pilot, så skulle man ju kunna tro att man inte hellre vill än att flyga runt tillsammans med honom. 


Nja... riktigt så är det faktiskt inte. 


Mannen i mitt liv är vad jag kallar "hobbypilot", alltså han privat-flyger enbart.  Det gör han för sitt eget höga nöjes skull, så att säga. Han har ägnat sig åt segelflyg sedan 15 års åldern och med åren har han utökat sina certifikat med motorflyg, avancerad flygning och nu senast sjöflyg.  Så visst är han en "riktig" pilot, om än "hobbypilot". 


Jag kan inte påstå att mitt intresse för att hänga med upp i luften är så där överväldigande stort... Ibland skulle nog Mannen i mitt liv kanske önska att mitt intresse var lite större... 
Det är inte det att jag inte vågar, eller är rädd och tycker att det är otäckt på något vis. Inte alls! Jag litar helt och fullt på hans kompetens! 

Det är nog mest att jag tycker att det tar lite tid... att ta sig dit, fixa med allt innan man kan lyfta och sen fixa med allt när man landat...  Men numera har jag ju lyckan att kunna äga och styra min tid mera fritt. 


Så därför "offrade" jag mig i alla fall igår och följde med honom. Han ville gärna få till lite mera flygtid innan det är dags för de att ta upp sin kärra för säsongen.  Eftersom ingen annan i familjen hade möjlighet att följa med och jag inte ville att han skulle behöva åka ensam, så följde jag alltså med. 

Inte för att jag på något vis tror att jag skulle kunna vara till någon hjälp med något över huvud taget, om det skulle behövas... men jag kan åtminstone bidra med mitt trevliga sällskap. 



För även om Mannen i mitt liv sa att det inte spelade någon roll om jag åkte med eller inte, så vet jag att han uppskattar om jag följer med. 


Vi fick en väldigt fin tur över Stockholms vackra skärgård. Denna gång var vädret betydligt bättre och det var hur lugnt som helst i luften, så det var verkligen bara ett rent nöje att följa med! Ingen som helst uppoffring med facit i hand. 



Denna gång åkte vi lite längre, vi åkte bland annat ut över Fjäderholmarna. 


Fjäderholmarna är ju ett av våra smultronställen.  Många gånger har vi suttit där på "vår" klippa och många gånger har vi pratat om allt och inget där, och det var även där ute som Mannen i mitt liv för bara några år sedan lovade mig ett hus på Västkusten, om det var min önskan. 

 OM det var min önskan...??? Det har varit bådas önskan i flera år och han höll ju vad han lovade! 





Han... Mannen i mitt liv och min alldeles egna pilot. 


Maria
















onsdag 25 september 2019

Hur är läget?



Ja, hur är läget när det gäller vårt kusthus???

Det kanske inte är det absoluta drömläget med havstomt och egen brygga... 

Men... det är havsutsikt om än inte vidunderlig, så mer än en glimt i alla fall! och... det är 117 meter till "vår brygga" som ju inte är vår egen brygga utan en liten badplats med brygga och där det ligger några båtar. 

Vi har också nära, bara 5-10 minuter, beroende på hur halt det är på klipporna och vilka skor man valt, att gå ut på klipporna och njuta av havet och utsikten, det har jag bland annat visat i det här inlägget.  

Och på den här bilden, nedan...


.... som är tagen där vi brukar sitta, där ser man inåt mot "vår brygga". 



Och när man går till eller från de där klipporna så ser det ut så här. Strandkanten kantas av röda sjöbodar. Det är lite uddar och vikar, så det är vatten lite här och där och även mellan kobbar och skär. 


Om man zoomar in lite med kameran så ser man vårt hus någonstans där. 


 Om man sedan byter position lite och tar en ny bild, så ser man "vår brygga" i vänsterkanten på bilden, i höjd med mitten typ. Där ser man även badplatsen intill. Och... man ser fortfarande vårt hus någonstans i bild! 


Vi har också nära till "Mormor-båten", som låter som att det skulle vara en gammal skorv haha... men hon är bara ett år, vi köpte henne ny förra året.  Vi är oerhört tacksamma över den "guld-platsen" till båtplats, som vi hyr av en äldre dam på ön. Håller tummen för att vi får göra det även nästa år!


Båten ligger i en annan vik, inte "badviken", för det finns ju lite vikar här och där, som sagt. 



Även om man går en annan väg till båten mot vad man gör till badet och till pick-nick-klippan, så ser man en liten skymt av båten även när man går till pick-nick-klippan. 


I alla fall så ser man en skymt av henne om man zoomar in och vet var hon ligger ;) 

Joråsåatt... jag tycker nog läget är riktigt bra! Det där var ju läget till närmsta vatten och klippor bara, sen finns ju annat som också hjälper till att det är ett bra läge.  Men närheten till vatten, klippor, brygghäng och sjö-bodar är ju nog så viktigt! ;) 



Maria






tisdag 24 september 2019

Äntligen några bilder på vårt hytte-bygge!


Ja, äntligen får vi se lite av vårt hytte-bygge i bilder! Tack snälla svärmor som tagit dessa bilder när hon och svärfar tog en tripp upp till fjällvärlden förra veckan. 

Här på första bilden ser man huset från "baksidan". Det är ju lite som tre huskroppar som ni ser. Två kroppar i 1,5 plan som binds ihop med en 1-plans kropp i mitten. Vet inte om min förklaring är speciellt byggteknisk.... ;) 


Bild två, husets framsida. Entrésidan, om man så säger. De två fönstren på "mittenkroppen" är köksfönster. Till vänster om fönstren är ytterdörren placerad. Här ser man tydligt att det blir ett grästak, eller torvtak kanske det heter? 


Huset är målat i en kulör som heter kullgrå, men jag skulle nog vilja säga att huset är svart... Fina fönster som passar bra in i stilen, tycker jag. Fodren är vitmålade som ni ser. 


En till bild som visar hur huset ser ut framifrån. Man ser ganska bra trots att byggställningen skymmer lite.  Tydligen ska den vara nedplockad nu, eftersom huset är färdigmålat och taket lagt. 


Vi kikar väl in? Nu vet jag inte riktigt vad det är för rum som svärmor fotat i, men jag skulle tro att bilden här ovan är ett av de mindre sovrummen? Vi tänker oss våningssängar i några av sovrummen, med en bredare bädd i botten, där två vuxna får plats och så blir det en enkel slaf ovanför. Riktigt hur dessa ska utformas har vi inte bestämt än. 


Bilden ovanför här, är i alla fall tagen i köket. Det är köksfönstren som vi såg från utsidan. Nedanför fönstren blir det en lång arbetsbänk med underskåp. Det blir även en ganska stor köksö mittemot, alltså mera mitt i rummet, som kommer inrymma spis bland annat. 


Den här bilden ovanför, måste vara det stora "vardagsrummet" , där är det öppet upp till nock, så kallat "ryggåstak". 

På bilden nedan ser man en provisorisk trapp upp till övervåningen i en av huskropparna. Kanske har ni räknat ut att det är två trappor inne i huset? En trapp upp i varje högre huskropp. Just här blir det som en liten balkong, med vy ner över vardagsrummet. Självklart ska det till en annan trappa och ett riktigt räcke. 


Förutom att vi ser huvudena på min svärfar och vad jag misstänker är en snickare så ser man de snygga takbjälkarna på bilden nedan, som måste vara tagen i något rum på övervåningen. Vi valde "extra vita" innertak och timmerväggarna är betsade i en kulör som heter drivvedsbets. Jag tror att de använder Jotun. 


Ja, det var en liten uppdatering om hur det går med vårt hytte-bygge i alla fall!  Det verkade ju trögt att få bilder skickade från hantverkare på plats, så jag hoppas att det har hänt lite mer "synligt" tills vi planerar att åka upp och titta, i slutet av nästa vecka. Självklart blir det nya bilder då! 


Behöver jag ens säga att vi är nyfikna? 



Maria
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...