I solsken och med solglasögonen på begav jag mig i förmiddags in till stan och besökte en av de stora trädgårdshandlarna. Ja, jag fick sådan lust att piffa porchen med lite penséer. Det var ju flera av er som tyckte att jag skulle göra det, och inte vänta. Jo, jag vet faktiskt att penséer är frost-tåliga och jag brukar nog ibland sätta dem redan i mitten av mars, faktiskt.
Jag vet inte varför jag tyckte att det kändes lite tidigt. Det var nog mest just känslan, inte att jag var orolig över att de skulle frysa. Men den tomma porchen kändes så kal, tom, trist och sorglig så jag bestämde mig för att göra något åt det.
När jag kom in i entrén på butiken möttes jag av massor av blomlökar, eller kanske det heter knölar...? Jag måste erkänna att jag trodde att man satte alla lökar på hösten haha... Nu fattar jag att det finns lökar och rotknölar som ska ner i jorden nu.
En dum fråga kanske... men lökarna jag sätter på hösten, t ex tulpaner, pärlhyacinter, påskliljor och annat som blommar (ska blomma... om inte rådjuren kalasat på dem...) på våren är det vårlökar? Eller heter det höstlök... man sätter dem ju på hösten...?
Jag blev så sugen på att köpa med ett gäng påsar med olika ranunkler och dahlior! Men så hejdade jag mig och tog mitt förnuft till fånga. Det får räcka med att plantera penséerna ute först, så får jag läsa på och planera för annat sen. Men lite sugen blev jag allt på att driva upp lite växter till krukorna i sommar.
Det blev i alla fall penséer och så köpte jag blå pärlhyacinter och vita ranunkler till. Ranunklerna skulle tåla lätt frost efter att ha acklimatiserat sig ute... så jag hoppas den acklimatiserar sig nu... för nu är allt på plats i krukorna på porchen. Jag placerade dem intill husväggen så kanske de klarar de kyliga nätterna.
Det blev allt lite trevligare på framisdan, nu kan jag leva med att det är lite kalt och grått och trist i rabatterna. Men det är det ju i alla rabatter, hos andra också, om man inte har vintergröna växter ;) Jag hade ju kunnat låta smågranarna i krukorna stå kvar... men det känns lite vintrigt på något vis...
Men nog kändes det lite tidigt att plantera blommor när jag stod där ute på baksidan med fingervantar under arbetshandskarna, (ja jag fryser alltid om händerna), och jorden som jag hade liggandes i carporten, var lite lätt isig och frusen...
När jag stod där och grävde i jorden kom jag att tänka på alla helger som jag i min ungdom extrajobbade på en lokal handelsträdgård. Vi var ett helt gäng jämngamla tjejer från området där jag bodde, som jobbade tillsammans. En av ägarna till handelsträdgården bodde på samma gata som jag, därav kom det sig att jag och många andra säsongsjobbade både i handelsträdgården under våren och under sommaren var vi ute på jordgubbsodlingarna.
På vårarna stod vi i ett stort rum på "lagret" och planterade tagetes exempelvis. Det hette att vi "skolade tagetes" kommer jag ihåg. Ni som är vana att så frön vet säkert precis vad jag talar om. Man kan väl säga att vi plockade loss små små plantor som satt tätt tillsammans i en stor frigolitlåda och så satte vi dem i mindre plastboxar om sex-åtta plantor i varje, om jag inte minns fel. Dessa skulle sedan säljas ute i växthuset, ja hela butiken var ett stort varmt växthus.
Det var rätt kul att stå där tillsammans en lördag, söndag lyssna på radio, skoja och skratta tillsammans och smutsa ner fingrarna i jorden som luktade så gott. Ja, jag tycker fortfarande om doften av "ny" jord... gärna lite solvarm och inte isig... men den kunde vara isig den där jorden vi använde då också, eftersom vi hämtade den utomhus.
Man skulle ju kunnat tänka sig att jag skulle blivit väldigt kompetent inom växternas värld...men nja... skola om tagetes kanske jag fortfarande kan och jag har ganska bra koll på hur man sköter jordgubbsplantor allt ifrån att ta sticklingar till att plantera från maskin, rensa och lägga runt halm till att plocka och äta... ;)
Maria























































