måndag 17 juni 2019

Nu är det klippt


Ja, nu är det klippt och nu är det försent att ångra sig!  

Jag syftar på kjolen, den där långa plisserade med "slingrigt mönster" som jag visade på bloggen i början av mars (ni kan läsa här)  Jag har inte hunnit använda den än, och om jag ska vara ärlig så har den inte känt så där helt rätt... Jag har länge funderat på om jag skulle klippa av den ca 1 dm. Jag är ju bara 1,61 meter lång och jag kan tänka mig att kjolen har en längd tänkt för en person som säkert är typ 15 cm längre än mig? 


Jag har tvekat eftersom nederkanten på kjolen är laserskuren och inte fållad. Men jag övervägde att våga. Det är trikå i kjolen, så jag tror inte det ska rispa upp sig så värst mycket. I annat fall får jag väl göra en rullfåll på overlocken...


Idag tog jag den nya skarpa saxen och klippte av 1 dm, efter att ha mätt så noggrant, så den skulle bli rak. Och faktiskt... det blev mycket bättre så här. Genast känns den mycket "smidigare" på alla sätt.  Sen gör det ju alltid skillnad också vad man adderar för skor och topp m.m... 


Men visst gjorde den där decimetern rätt stor skillnad om ni tittar på bilderna och jämför? Nu tror jag faktiskt att jag kommer att använda den i alla fall! Tanken var ju att kunna gå i kjol även de sommarkvällar som är lite svalare....



Maria





torsdag 13 juni 2019

Ett 49:årsfirande att spara i hjärtat



Igår hade vi kalas här hemma. Heeela familjen samlades för att fira Mannen i mitt liv som fyllde 49 igår. 

Jag hade slagit på stort med både ballonger och serpentiner. Ja, men vad sjutton... sista året innan han kliver över på "dösidan" som någon inom hans jobbkrets visst ska ha sagt vid något tillfälle...  Att fylla 50 innebär tydligen att man hamnar på "dösidan" på livsskalan? Tja... 50 år är ju visserligen en stor del av ens liv och alla blir ju inte 100 år, så mer än halvvägs är vi ju säkert många som kommer vara när vi fyller 50... 

Nej, inga dystra tankar eller pessimism, det är mer fakta... 



Som sagt, jag slog på stort och jagade runt på köpcentret efter blå-gula ballonger igår förmiddag. Killen i butiken där jag till slut hittade dem, trodde nog antagligen att jag var en förvirrad mamma som var försent ute med barnens student eller något, när jag kom med kassar med blommor och tårtor och annat i händerna och frågade om de blå-gula ballongerna var slut?  "Jaaa".... fick jag till svar... "det har varit åtgång på just dem..."  


Han visade mig storpack med 50 gula eller 50 blåa... men så många tyckte jag inte att jag behövde. Dessutom hade jag nog behövt en pump för att hinna få luft i alla... och kanske hade det varit lite överdrivet med 100 ballonger när man bara fyller 49...  ;) ;) 

Jag hade sett att det låg några lösa ballonger i en skål på disken, som såldes styckevis, så jag påtalade att visst hade han några  gula och blå där i skålen...?

'

Jo, det ligger nog några kvar där... fick jag till svar. Men så bra då! Jag hörde mig för säkerhets skull för, så att de var "oprovade".... 

Hemma igen dukade jag med pioner från trädgården och drog ut bordet så att vi alla skulle få plats att sitta vid samma bord. 


Jag blåste ballonger och hängde i taket, jag kastade upp lite serpentiner lite här och där och dukade fram porslin och sånt på köksön. Jag satte ut fasadflaggan och gjorde mig själv iordning med klänning på. Såklart ;) 


Mannen i mitt liv kom hem med de två stora smörgåstårtorna som han hade beställt och jag uppvaktade honom med presenter och vi hann ta en varsin kopp kaffe innan klockan blev 18 och alla barnen och deras respektive och barnbarn trillade in, den ena efter den andre. 


Stockholmsungdomarna som jobbade till kl 18, kom förstås lite senare och hamnade tyvärr inte på bild... 



Vi fick en jättemysig och trevlig kväll med både smörgåstårta och blåbärsprinsesstårta.  Till och med alla barnbarnen smaskade nöjt i sig av smörgåstårtan.  
Jag serverade även chokladbollar till kaffet, ur en ärvd kär gammal skål från min farmor.


Vi konstaterade att det faktiskt var ganska länge sedan nu, som vi samlades alla tillsammans samtidigt. Det är inte alltid lätt att få till familjemiddagar när man är många, och någon jobbar helg och alla har vi intressen m.m, inte helt lätt att synka allt.

Desto trevligare när det blir av! Som igår. Och det är helt fantastiskt att ha en så stor familj som vi har. Och att vi har dem alla så pass nära oss att det går att samla ihop alla för en kväll mitt i veckan. Jag är otroligt tacksam över att ha det på det viset. 


Det blev en härlig kväll, ett fint 49:årsfirande att spara i hjärtat. Och snart ses vi alla tillsammans igen, faktiskt.  Det är ju midsommar nästa vecka. Tänka sig... redan snart midsommar... 



Maria
















onsdag 12 juni 2019

Kan det verkligen vara SÅ roligt med klänningar???


Ja, det ÄR verkligen roligt med klänningar! Jag tokgillar verkligen klänningar och har gjort det i typ 10 år nu. Åtminstone var det för tio år sedan, som jag mer och mer gick från att typ alltid bära kjol och topp så fort jag ville "vara lite snygg" till att bära klänning.

Nu kan man nästan likna det vid ett begär, det där med klänningar, haha.... 



Haha... ja, just det... haha... jag undrar just vad jag och Charlotte pratade om när hon knipsade av denna bilden, då jag poserar i den prickiga klänningen?  
(Det är förresten Charlotte som knipsat av alla foton.

Ja, för skrattet är helt äkta. Jag lovar. Annars hade jag inte ens visat er bilden, för jag tycker egentligen inte att den är speciellt smickrande för mig... Men, men... äkta glädje ska man inte förkasta... 


Eftersom den finns med på Charlottes blogg på hemsidan hos Jacobssons så kan jag ju ändå inte komma undan ;) 



Det är ju inte mig ni ska titta på i huvudsak, det är ju klänningarna! Jag är ju bara en vanlig "kundmodell", en helt vanlig människa som visar upp dem ;) 



Ni hittar alla dessa klänningar på Charlottes blogg som ni hittar här. Där finner ni också information om märke, pris m.m. 

 Jag äger många, många, många klänningar vid det här laget, men faktiskt ingen av dessa som jag visar.  Jag skulle kunna tänka mig att äga flera av dem faktiskt. 
Till exempel skulle jag kunna tänka mig att äga den första, näst sista och den sista för att de är snygga, var och en på sitt sätt. 


Den tredje skulle jag kunna tänka mig att äga för att man blir glad av den. 
Så nog är det roligt med klänningar allt... 

Någon mer än jag som tycker det är roligt med klänningar?


Maria


tisdag 11 juni 2019

Vi avslutade med dubbel bubbel


Hoppsan, nu har det gått några dagar sedan sist... 

Det blir lite lätt så för mig, har jag märkt, att om jag kommer av mig i bloggandet en eller ett par dagar så blir det gärna ännu några dagars uppehåll...  

Vi är hemma här i Villa Wiker igen, efter en fantastisk långledighet. Långledigt deluxe, minsann.  10 dagar... hur härligt och välbehövligt var inte det? Jo, jag veeet att jag är ledig jämt... men Mannen i mitt liv jobbar heltid och kanske till och med därtill ibland, så det var härligt att få långledigt tillsammans. 

Vädret var ju lite si och så, men det vet vi ju att det blåser lite sådär "typ jämt" på kusten och att det skulle kunna bli lite regn och inte så överdrivet många plusgrader, det visste vi ju innan, så det var knappast någon överraskning. 

Självaste Nationaldagen var det ju kanonväder i alla fall. Och fredagen var hyfsad, så jag kunde ha klänning (nyinköpt för dagen, på Bryggan)  och bara ben när vi tog cyklarna bort till Musselbaren för middag. Det var Fredagsfeeling med musikunderhållning på programmet denna fredag och vi testade på buffén som serveras just på fredagar. Den var helt okej, men varken jag eller Mannen i mitt liv är så väldigt förtjusta i buffé-servering egentligen... men som sagt, maten var god och det var okej runtikring om man säger så... 

Lördagen bjöd på lite mera regn, så vi tog bilen bort till Grebbstad för att besöka Sportshoppen. Ett rätt snabbt besök, vi gick en vända igenom för att jag ville titta på mössor (tunn i bomull, typ att ha när jag åker båt) men hittade som tur var ingen. Det var nämligen rätt mycket folk... och att köa för bara en mössa är verkligen inte min grej. 





Vi for hemåt igen, tomhänta, och stannade till i Fjällbacka för en räkmacka till lunch. Det är så trevligt att kunna åka till närliggande kustbyar ibland, för lite miljöomväxling. 

Vi avslutade vår ledighet på allra bästa sätt. Bubbelbad med bubbel. Eller bubbel och bubbel... vi delade en flaska cider (lite bubbligt  i alla fall) som vi fastnat för. Stassen heter den och är en rosécider på "champagneflaska" i beställningssortimentet.  Perfekt när man vill ha någon dryck som inte har så hög alkoholhalt. 

(Redigerar efter en anonym kommentar, den finns tydligen i ordinarie sortimentet numera, vilket den inte gjorde på vårt system, när vi köpte vår låda.  Sorry för vilseledande information ;) )

Vårt spabad ligger nästan som inbäddat mot en klippa på tomten och vi har perfekt kvällssol där med utsikt mot en annan hög klippa, och även om vi inte ser havet just därifrån så vet vi att det brusar bakom just den där klippan en bit bort. 

Det blev en sådan där nästan magisk kväll... Kvällssol och två nöjda individer som haft många härliga dagar ledigt tillsammans... 

Söndagen innebar förstås de vanliga sysslorna innan hemfärd. Stänga av vatten och ström till disk och tvätt, stänga alla fönster, kasta sopor, preparera och stänga till spabadet m.m innan vi slutligen larmar på och rullar hemåt. 

Denna gång med vetskapen att vi ska tillbaka rätt snart... 

Maria

fredag 7 juni 2019

Picknick på klipporna med den "detektivgooglade" gula klänningen


Jag vet att jag nämnde för en tid sedan att man kan hitta det mesta om man googlar, att det bara är att vara sin egen detektiv med olika sökord, när man vill hitta något. 
Jag vet att jag också nämnde att jag själv hade lyckats riktigt bra med att hitta en specifik sak, och jag nämnde också att jag kanske skulle visa er en dag.


Nu har jag ett lysande tillfälle att avslöja vad jag så "duktigt" grävde fram med hjälp av google... Nämligen den gula klänningen som jag hade på mig igår, då jag och Mannen i mitt liv tog med oss lax-sallad och en flaska rosé och gick ut på klipporna för en picknick.


Klänningen såg jag på en tjej hemma vid tågstationen för några veckor sedan. Hon gick framför mig och kjoldelen på klänningen fladdrade lite i vinden, runt henens ben. På fötterna hade hon ett par kilklackar, väldigt lika ett par som jag har, samma märke men lite skillnad i modell. 


Jag tyckte att klänningen var så himla snygg och kunde inte riktigt släppa den, jag ville gärna veta vad den kom ifrån, så jag började googla. 
Började med typ klänning, gul, blommig... men fick inte den rätta träffen. Testade med att lägga till ordet chiffong och vips, så kom den upp. Easy peasy ;) 


Nu är jag också ägare till en och inte grävde den något stort hål i plånboken heller som jag hade befarat innan. Den kom nämligen från Cubus och kostade knappt 300Kr. (med en dotter med studentrabatt blev det bara 239 Kr, "som hittat" ;) 
Den är riktigt skön, tunn och lite fladdrig och passar perfekt varma sommarkvällar som igår. 
För vilken dag, vilken värme och vilken kväll vi fick igår, på Nationaldagen! Nästan helt magiskt när jag och Mannen i mitt liv satt ute på klipporna och bara njöööt ett par timmar... 


Vi påminner fortfarande varandra om att det nästan är omöjligt att förstå att vi har vårt egna hus här nu. För bara två år sedan visste vi inte att vi skulle vara ägare till ett så bra ställe... Ja, vi får nästan nypa oss i armen fortfarande. Vi är så tacksamma och lyckliga. 



Det är en obeskrivlig lycka. Lycka att kunna gå ut på klipporna och bara slå sig ner. Vi har ju hittat ett ställe som vi tycker är perfekt och som inte alls ligger långt från vårt hus. 


Vi fick alltså en ljuvlig kväll där i kvällssolen, tittade på några båtar som puttrade förbi, såg några större båtar bort i horisonten, lyssnade på måsarnas skri och njöt av stillheten. Havet låg nästan spegelblankt. En lugn och skön kväll. 


Jag passade på att knäppa några bilder på vägen hem också, och någonstans där på bilderna så finns faktiskt vårt hus med... Så lycklig över det där huset... som ligger 117 meter från havet... 


Maria

torsdag 6 juni 2019

Nationaldag med strandhuggslunch på Norra Buskär



Vilken härlig Nationaldag vi fick här nere på Västkusten.
Vi vaknade upp till en helt annan värme än vad vi haft de andra dagarna. Så nice! Riktigt varmt och skönt!


Vi åt frukosten ute på terrassen, så ljuvligt! Sen tog vi de nyinköpta cyklarna och trampade över bron bort till Kungshamn för att köpa lite lunchmackor till utflykten med båten som vi planerat.


Vi tog även en kaffe och delade en bulle där på uteserveringen. Det var så varmt ute plus att vi var varma av cykelturen så vi behövde sitta i skuggan.
När kaffet var urdrucket och den goda halvan kardemummabulle med vaniljkräm var slukad så cyklade vi hem igen. 


Packade ner mackor, juice, vatten och kaffe tillsammans med filt och knatade ner till båten. 
Vi lade ut och styrde mot Buskär, ett par öar/holmar strax utanför vår ö,  som Mannen i mitt liv planerat att vi skulle lägga till vid.


Sagt och gjort. Mesta jobbet vid själva tilläggandet stod Mannen i mitt liv för. Jag är ju ingen båtmänniska... det är inte min grej att klara av allt det där... än... Men jag hjälpte till med någon tamp hit och dit, typ...


Men att hänga på klippor, det är min grej!  


Vi njöt av nygjorda mackor på färskt bröd och drack kaffe och bara njöt av tillvaron.  Så himla härligt att kunna sitta så där i lugn och ro och få vara ifred. Annat kommer det vara om sådär 4-5 veckor... då kommer det vara fullt av båtar som gjort strandhugg vid klipporna. Bäst att passa på med andra ord.


 När vi hade lunchat klart så packade vi ihop och åkte hemöver igen. Vi tog vägen via hamnen vid Smögenbryggan och genom den trånga passagen "Smyghålet". Han har kört båten igenom där rätt många gånger nu, Mannen i mitt liv och har fått en riktigt tjusig snits på det. Det är en smal passage med tvär sväng. Men han har lärt sig att hantera båten väl, min kära man. 


Det är en helt annan upplevelse och en helt annan vy att passera förbi Smögenbryggan i båt mot att promenera där på själva land. Det var en del folk som strosade fram i det vackra vädret. 


En perfekt dag för att hänga på bryggan, förstås. Men även en perfekt dag för en båttur med strandhugg på Norra Buskär såklart!  Inte mycket vind, men massor av sol. Vad mer kan man önska på Sveriges Nationaldag? 


Hoppas ni alla haft en lika fin dag som jag!


Maria

onsdag 5 juni 2019

Bara vi


Det är nog bara vi som är så galna att vi åker 50 mil två dagar i rad för ett möte på två timmar... 

Vad jag menar? Jo, när vi planerade den här långledigheten för några månader sedan så visste vi ju inte att det skulle dyka upp ett viktigt möte för Mannen i mitt liv mitt i ledigheten. 



 Ja, han var tvungen att vara med på det, och nej det gick inte att flytta på.  Så är det när man är gift med en man som har ett sånt jobb ;) 

Först tänkte Mannen i mitt liv åka hem över dagen själv. Mötet skulle ju vara mellan 14-16, så det skulle han ju hinna lugnt. Både att ta sig dit i tid och att sen hinna tillbaka innan midnatt...



Jag var inte lika pigg på att han skulle sitta och köra bil 100 mil själv, en och samma dag... Jag föreslog att han skulle ta flyget från Göteborg åtminstone, då blir det ju inte lika mycket bilkörande. 

Det föll inte i god jord kan jag säga. Nej, han skulle minsann inte riskera att flyg skulle vara försenade eller inställda m.m...  Okej.... då erbjöd jag mig att åka med i bilen som sällskap och bli avsläppt hemma. Det föll i god jord. Så då bestämde vi så.


Tills för en vecka sen, då sansade vi oss lite och bestämde oss för att "sova över" hemma en natt och åka tillbaka morgonen därpå.

Sagt och gjort. Igår morse klockan 06:00 punktligt åkte vi hem. Väldigt lite trafik och vi var hemma vid 11:30. Mannen i mitt liv åkte in till sitt kontor och jag hängde med dottern W för att uträtta lite ärenden innan hennes resa hon snart ska iväg på. 


Vi svängde förbi hos dottern J, för W skulle låna en resväska där (våra var tydligen för små eller för stora) och jag fick krama lite på J också så där i "mellanlandning" hemma. Dessvärre var småprinsarna på förskolan, för J hade hemmatenta. (Saknar deras kramar!!!)

Ett av barnbarnen fick jag i alla fall krama lite på. Lillprinsessan och hennes mamma (ja, jag kramade henne och W också förstås)  kom förbi på cykel för att hämta upp en liten flytväst som vi hade tagit med hem. De blev kvar på middag, så att även morfar fick kramas lite efter sitt viktiga möte. 


När vi ändå var hemma en sväng passade jag på att vattna lite blommor, både ute och inne. Blommorna ute på porchen är ju så himla fina nu. För att inte tala om hur grönt och lummigt det är där på framsidan över huvud taget. 

Fick sådan lust att ta tag i skvanker på andra ställen i trädgården. Får bli när vi kommer hem igen. Ja, för nu är vi ju tillbaka här i vårt andra hem igen. Vi åkte vid 6-tiden imorse igen och nu är vi på plats sedan någon timme tillbaka. 


Mannen i mitt liv håller på att mecka ihop cyklar som vi köpt hit, och jag tror att det får bli en powerwalk strax. Sen funderar jag på om jag ska gå och köpa lite färska räkor... om vädret tillåter kanske det blir räkor på klipporna? 

Det var sol när vi kom, men nu mulnar det på lite. Men å andra sidan skulle vinden avta då... vi får se vad vi hittar på. Skönt i alla fall att vara tillbaka igen och att få fortsätta njuta av ledighet, klippor och hav...  Långhelg... härligt! 



Maria
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...