tisdag 17 september 2019

Hemma efter myshelg deluxe på kusten



Vi är hemma igen. Vi lämnade vårt Wikers Bohus tidigt, tidigt imorse för att åka de nästan 50 milen hem för att Mannen i mitt liv hade ett viktigt möte efter lunch. 

Visst hade vi kunnat åka hem igår, men vi hade bestämt redan från början när vi planerade in denna tripp att vi ville få ut så mycket som möjligt. 


Vi kom ju inte iväg förrän på eftermiddagen i fredags, Mannen i mitt liv hann bara in och byta cabinväskan mot weekendbagen efter att han kommit från Arlanda med Osloflyget. Busy man, det där ;) 

Men tre hela dagar fick vi nere på den magiska bohuslänska kusten! Tre underbara dagar som jag är enormt tacksam över! Känns som att jag befunnit mig i något slags lyckorus sedan vi kom fram i fredags. Jag fokuserar på att låta känslan sitta kvar.  



Även om det blåste storm och att det kom en del regn i lördags kväll så har vi haft mycket sol! Och temperaturen har legat runt 17-20 grader. Vi har trotsat blåsten med toppluva och vettiga kläder och njutit en hel del ute vid havet.

I lördags satt vi ju till exempel nere på "vår" brygga i säkert en och en halv timme och smuttade på ädla bubblor, åt kex och ost och pratade om allt möjligt.


 Igår tog vi vara på tiden och istället för att promenera in till Kungshamn för att köpa en brödkorg och ta en fika, så gjorde jag varm choklad och vi gick ut på klipporna bara några minuter från vårt hus. Vi hittade en liten plätt där det var rätt bra med lä, och där satt vi... jag vet faktiskt inte hur länge... innan vi till slut bröt upp och tog en promenad över klipporna. 

Havet bjöd på ett rent magiskt skådespel och vi som brukar tjattra om allt möjligt vi njöt ganska mycket i tystnad båda två. Kanske kände vi båda ett visst vemod över att veta att det var sista dagen för denna gången, men jag tror mest att vi bara var hänförda.



 Vi satt där tätt intill varandra på det där som ska föreställa ett fårskinn och stundtals lutade vi bara huvudena mot varandra och suckade lite förnöjsamt... 

Jo, vi pratade med varandra också. Det blev nog mest konstateranden som att "Vad bra vi har det", "Det här är livet" och "Herregud vad vackert det är"... typ så... 


Vi är båda två enormt tacksamma över att vi haft den här möjligheten att skaffa detta ställe och vi måste nästan fortfarande nypa oss i armen över hur himla bra det blev, vilket fantastiskt läge och vilka möjligheter huset ger oss. 

Vi har förstås kämpat och jobbat hårt för att förverkliga den här drömmen, inget har varit gratis ska väl tilläggas. Har förstått att det finns de som tror annat, men det går jag inte in på här och nu. 


Här och nu, det är verkligen ett tillstånd vi varit i hela helgen. Vi har haft så mycket tid tillsammans och njutit och kopplat av. Det enda i "måste-väg" vi pysslat med, förutom att snygga till huset efter oss, är att byta vatten i spa-badet och att sätta upp en gardinstång i köket på övervåningen.  

Ja, så klippte Mannen i mitt liv gräset också.  Allt det där fixade vi igår, annars har det mest varit mys, brygg- och klipphäng, promenader, söndagslunch på restaurang och spa-bad på schemat... 


Ja det blev verkligen en underbar hösthelg deluxe på kusten! Hösten kan vara så otroligt vacker och jag tycker nog att lågsäsong har en speciell charm och tjusning. 

Sommar och semester är ju såklart en höjdare i och med att det är långledigt och ljusa långa kvällar och allt det där.... men hösten kommer nog som god tvåa. 


Att jag känner så kan ju också bero på att jag tycker väldigt mycket om hösten som årstid! Något som jag verkligen gjort sedan jag träffade Mannen i mitt liv på hösten, för 29 år sedan.  

Ja, faktum är att nästa gång vi åker ner om planerna går som de ska, då firar vi just den där 29:åriga tillsammans-dagen...  Just nu kan jag inte tänka mig något bättre ställe att skåla med Champagne, och fira 29 år tillsammans, än just där nere på kusten... 


Men det är några veckor dit och nu fokuserar vi på "här och nu" här hemma. Vi har en del smått och gott inbokat och jag ska fortsätta min storstädning där jag går igenom rum för rum från tak ner till golv. Jag är verkligen laddad och stärkt för att fortsätta efter en sån här helg! 

Förhoppningsvis bjuds vi även på en del sol och härlig utevistelse här hemma också. 
Hoppas ni andra också njuter av hösten! 




Maria

måndag 16 september 2019

Island of light, magiskt och spöklikt.


Tänkte bara kasta in några bilder från helgens Ljuskonstfestival här på Smögen. 

Det regnade och blåste så någon riktig kamera tog jag aldrig med mig, så ni får hålla till godo med några enkla mobilbilder. 


Vid varje installation fanns förstås text på vad det hela föreställde och vem som var utställaren. Dock så tog vi oss inte tiden att läsa så jag kan inte ge er någon utförlig information och beskrivning. Här ovan var det i alla fall nät som var spöklika i mörkret där de lyste upp. 


Här gick det som en lång stråle i olika färger tvärs över himmel och hav. 


Här lyser man upp de stora ställningar/stockar som man torkade fisk på förr. 


Röda strålkastare kantade bryggan med de klassiska bodarna...


... och en grupp av sjöbodar hade fått en silhuett av en extra bod i forma av belysning. 


Mitt i det absolut mörkaste mörkret hade man lyst upp ett porträtt på en av klippväggarna. 


 Och på ett annat ställe stod en rödklädd kvinna och liksom neg i mörkret.  Också projicerat upp på klippväggen. Att se henne i mörkret tillsammans med en dunkel dov musik som spelades, det var inte bara magiskt... det blev nästan faktiskt lite spöklikt... 

Jag tror säkert att ni hittar fler och bättre bilder och mer information om den här ljuskonstfestivalen om ni googlar Island of light, Smögen, utifall att ni vill veta mer. 

Även om det regnade när vi gick rundan på en timme, så var det helt klart sevärt och när vi kom hem så fortsatte vi vårt "kust-mys". Och kustmyset, ja det fortsätter vi faktiskt även med idag. Riktigt lyxigt att få vara kvar här när vardagen knackar på och det är måndag....


Maria




söndag 15 september 2019

Magiskt på kusten


Vi är här nu. Här i vårt andra hem på den magiska kusten.  Vi kom hit vid 21:30-tiden i fredags, jag och Mannen i mitt liv. Vi tog ett glas rött och jag drog på mina fina "hytte-sockor", Marius-sockorna som Mannen i mitt liv köpte till mig när han var i Oslo på jobb i slutet av veckan.  

Jag tror jag kände det redan då att det skulle bli en bra helg det här. Och så här långt så har den här helgen verkligen varit magisk.  Vad sägs om en hand-i-hand-promenad bort på Smögenbryggan? En kopp kaffe utomhus i solen en lördagförmiddag i nästan mitten av September.  Lågsäsong är nog det absolut bästa på en sån här plats. Det finns plats att sitta och det andas ett helt annat lugn jämfört med en solig dag i mitten av Juli. 


Ännu mera magiskt var det när vi packade ihop en mellanmålskorg och gick ner på "vår brygga" och satte oss tätt ihop på en fårfäll (eller åtminstone något som ska föreställa en fårfäll) och njöt av ädla bubblor, krispiga kex och en krämig ost... 

Kanske var det någon som tyckte vi var galna där vi satt utomhus med en vindstyrka som var allt annat än av klassen bris...  Men vi njöt fullt ut av stunden, vi pratade gamla minnen och om framtid och allt däremellan. När man varit tillsammans i närmare 30 år så har man ju en del gemensamt och det är ingen ovanlighet att vi tänker lika, och säger samma sak samtidigt. Ett och annat skratt lockas fram... 


Vi satt säkert där i en och en halv timme. Vi hamnade verkligen i det där berömda "Bara vara-tillståndet" skulle jag nog vilja säga. Vi var ordentligt påklädda men mot slutet blev det ändå lite småhuttrigt och trots det var det inte helt lätt att bara bryta upp och gå hem. Man vill ju gärna vara kvar i det där magiska tillståndet så länge det bara går. 

Men till slut så kände vi ändå att vi behövde gå hem och värma oss lite. Då är det ju extra skönt att det bara är 117 meter hem... 


Bästa sättet att värma sig när man är frusen måste helt klart vara att krypa ner i ett spabad med sisådär 39 grader varmt...  och det var precis vad vi gjorde. 

Efter ett långt och varmt bad åt vi havskräftor hemma i köket och vid 21-tiden tog vi en kvällspromenad för att uppleva Island of light.  En ljuskonstfestival som hålls här denna helg. Något som också måste klassas som magiskt... 



Maria





torsdag 12 september 2019

Familjetid och storstädning


 Ja men det är nog den bästa sammanfattningen på varför jag inte gjort inlägg här på snart en vecka.


Helgen som gick... den kan inte sammanfattas annat än kärleksfylld! SÅ mycket familjetid. Vi hade lyckan att få träffa alla döttrar och alla barnbarn.  Inte samtidigt denna gång, dock. Men det är rätt mysigt och trevligt om de är här lite "några i taget", så vi hinner rå om de lite mer. Det blir ganska intensivt när alla är här samtidigt, vilket såklart också är trevligt ibland. 


Nu blev det en stallförmiddag i lördags, då W hade "stall-hopp-tävling". Jag och Mannen i mitt liv åkte ut och tittade, och även Lillprinsessan och hennes föräldrar kom också ut. 


Tillsammans njöt vi av lantluften och Lillprinsessan som träffade en häst för första gången, hon var inte alls rädd. Hon knatade runt där i stallet och sadelkammaren som om hon vore en blivande hästtjej, själv... 

När det knorrade i magarna åkte vi alla hem till oss och lade korv på grillen.  Korv med bröd är för övrigt en av anledningarna till att jag inte skulle välja helt vegetarisk kost. 


Rätt vad det var hade Lillprinsessans föräldrar bjudit in sig till kvällsmat. Eller om det var Mannen i mitt liv som bjöd in på en drink och det slutade med att de skulle komma hit och äta. Strunt samma, trevligt hade vi med god Gin-drink  (jag som inte gillar gin egentligen har hittat en som faller mig helt in i smaken!) och enkel mat i form av pulled pork med tillbehör. 


Men innan dess hade jag och Mannen i mitt liv hunnit med ett riktigt mysigt bad med gott bubbel. Alltså det där spa-badet... värt varje krona.  Vi har haft det i sex år och som vi har utnyttjat det! Vi njuter verkligen av att sitta där och prata om allt möjligt mellan himmel och jord, njuta av solens strålar på träden, eller om det är av en stjärnhimmel... spelar ingen roll om det är ljust eller mörkt, det är till och med lite mysigt om det regnar.  Det är verkligen livskvalitet!


På Söndagen hade vi Lillprinsarna och deras mamma här och jag kan säga med detsamma att nej, de hamnade inte på bild, men det finns ingen annan anledning än att det blev inte av helt enkelt. Jag tycker precis lika mycket om dem om nu någon skulle få för sig något annat och undra varför Lillprinsessan är med i inlägget men inte Lillprinsarna... Ibland är det lika bra att förklara för att undgå spekulationer. 



Det var full fart hela söndagen. Det hoppades studsmatta och det gungades och det härjades runt. Inte konstigt att Lillprinsarna inte hamnar på bild, de är knappt still en minut ;) 


Även vår dotter A gjorde oss sällskap från eftermiddagen, hon hade bjudit in sig dagen innan, på söndagsmiddag eftersom sambon skulle på annat. Det serverades torskrygg, vilket den äldre Lillprinsen hävdade bestämt  att han minsann inte tyckte om. Ändå lyckades jag peta i honom  nästan all fisken på hans tallrik... ;)


Söndag kväll sjönk vi, trötta, lyckliga, nöjda och tacksamma över att ha fått haft alla här,  ner i soffan och plöjde några avsnitt av den norska serien Frikänd (Frikjent) på Netflix. Aningen seg i början kanske, men den artade sig och nu har vi sett båda säsongerna och kan faktiskt rekommendera den, om ni inte såg den när den gick på SVT för några år sedan. 


Måndagen och tisdagen ägnade jag mest åt storstädning här hemma.  Jag går igenom rum för rum i lagom takt och gnuggar och fejar högt och lågt och känner mig nöjd med varje rum som betats av.  Så himla skönt när man vet och känner att det är riktigt rent överallt. Sen blir det ju lätt dammigt ganska snart igen, men ändå... någon gång om året är  det ju skönt att lägga ner lite extra jobb. 


Nu när jag har tiden att göra det så gör jag det gärna, men jag har full förståelse för att många tycker att det är svårt att hinna med.  Det tyckte jag med när jag jobbade heltid och hade fyra barn hemmaboendes... 


Igår lade jag min tid på barn och barnbarn, något som jag också är tacksam över att ha möjligheten att göra.  Jag hade sedan tidigare erbjudit mig att följa med när den yngste Lillprinsen skulle på tandläkarbesök. Så det gjorde jag igår. Den äldre Lillprinsen var också med förstås, och deras mamma. Efter besöket som gick ganska fort, bara ett besök med kostinformation och att se själva tandläkarstolen, så gick vi till Mc Donalds och åt lunch alla fyra tillsammans. 


Typiskt nog så smsade Lillprinsessans mamma igår morse och undrade om jag kunde hjälpa till med att ha Lillprinsessan några timmar under dagen, då de själva hade lite tight på jobbet och Lillprinsessan hade haft lite tungt med andningen under natten, men i övrigt var pigg. Nu kunde jag ju tyvärr inte det, men det löste sig med att henens farmor ryckte in,  annars hade de självklart varit hemma med henne, någon av hennes föräldrar förstås! 

Jag fick en ny chans att hjälpa till idag, då jag fick frågan igår om jag kunde några timmar idag, och idag passade det ju bättre! Så hon kom vid tio-tiden och vi har hunnit "baaaada" (både hon och Lillprinsarna tokgillar att bada i badkaret när de är här) och ätit lunch. Nu sover hon och jag passar på att dricka kaffe och smattra lite på tangenterna för en uppdatering här. 


Förresten tror jag minsann hon har samma intressen som mormor, hon är väldigt intresserad av att flytta runt på mina inredningsdetaljer ;) Hon tokgillar också att plocka med bubbelkorkarna fram och tillbaka mellan vaserna de ligger i, så jag anar ett visst intresse även för bubbel... ;) 




Maria


















fredag 6 september 2019

Med sjöflyg över Stockholms skärgård



 Igår gjorde vi en liten utflykt jag och Mannen i mitt liv. En lite annorlunda utflykt måste jag nog säga. 



Jag hade fixat iordning sallad, vatten och kaffe och när Mannen i mitt liv kom hem från jobbet tog vi bilen mot Stockholm. Närmre bestämt till Täby, Hägernäs. 



Där ligger nämligen ett litet plan som Mannen i mitt liv är delägare i.  En söt liten Cessna, med pontoner. En sjöflygkärra alltså.  Det har varit hans dröm länge att kunna hålla på med sjöflyg och förra året blev det möjligt när han gick in som delägare efter att ha fixat rätt cert året innan. 

Det är ett tidskrävande och väderberoende intresse/nöje så det är inte så bara att dra iväg. Vi har några mil dit där planet ligger i havet och vädret behöver ju som sagt vara på vår sida. 


Så efter några inställda tillfällen så kom vi upp i luften igår! Vi startade dock med att äta salladen där på bryggan utanför klubbhuset. Sen var det på med flytväst och bara att klättar upp i planet efter en del check och fix som Mannen i mitt liv stod för.  Vi fick faktiskt kliva ur och gå tillbaka till klubbhuset och dricka vårt kaffe och avvakta en halvtimme på grund av ett regnmoln, som överraskade oss precis när vi hade satt fast oss och tänkte dra iväg. 


Men skam den som ger sig, vädret var rätt växlande och vi fick en halvtimmes flygtur i alla fall och fick se en liten del av Stockholms skärgård ifrån ovan.  Stockholms skärgård är ju så vacker! Massor av öar och man blir nästan förvånad över hur mycket skog det faktiskt är. 


Den Bohuslänska skärgården är ju betydligt kalare med sina grå karga klippor. Båda vackra, var och en på sitt sätt. Vi skulle absolut kunna tänka oss att bo i Stockholms skärgård den dagen vi inte orkar eller kan åka de 50 milen till Västkusten.  Tiden får utvisa, nu var det flyg vi var inne på. 

Allt ser ju så annorlunda ut ovanifrån. Och att flyga på relativt låg höjd med en cessna  jämfört med att flyga högt upp i luften med ett stort trafikplan ger en helt annan känsla av det man faktiskt ser. Lite overkligt på något vis. När man flyger stort plan ser man ju bara saker och ting på nära håll vid start och landning. 


Det var lite termik i luften så på vissa håll var det lite skakigt, men inte så farligt.  
Även om vädret inte var det allra bästa, väldigt grått på sina håll, så fick vi i alla fall se en del av skärgården och det ser lite konstigt ut när man flyger precis över de stora färjorna som är på väg ut genom skärgården mot Åland, Finland ellerTallin eller vart de nu är på väg. 


Jag har ju flygit vanlig cessna med Mannen i mitt liv några gånger, och även om själva flygningen i luften inte är så olika, så är det ju lite coolt att starta och landa på vattnet. Att först bara glida med hjälp av vinden ut från bryggan, för att komma ut på "startbanan" där i fjärden och sedan taxa ut på vattnet och åka båt innan man är i luften.  Jo, lite speciellt är det allt, även om jag inte delar det där flygintresset fullt ut med Mannen i mitt liv. För mig räcker det med att följa med någon gång då och då.  Jag är lite extra kräsen på väder och vind om jag ska följa med.  Men självklart är jag stolt över honom som är "hobbypilot".  


Och visst låter det mysigt att en annan gång kanske ta med oss picknicken i planet och landa på vattnet och lägga till vid någon ö där ute i skärgården.  "Picknick de luxe", typ. Eller som Mannen i mitt liv har som plan någon gång att åka upp till Dalarna och landa på sjön vid hans föräldrars sommarställe. 

Ja möjligheterna finns ju, bara väder och tid finns så. Säsongen är ju inte jättelång och vad jag förstår så kom kärran i vattnet lite sent i år på grund av något. Förhoppningsvis så blir nästa säsong lite längre och kanske jag följer med på en "picknick med strandhugg". 


Måste bara också visa er den söta lilla familjen som bor där på rampen vid bryggan. Familjen Svan. De bor tydligen där varje säsong och verkar inte störas av flygtrafiken i vattnet.  De kanske har lättare att identifiera sig med sjöflyg än vanliga båtar ;) 



Nu säger jag Trevlig Fredag till er alla! Och avslöjar att vi för ovanlighetens skull ska äta tacos till middag... efter önskemål från dottern W. 



Maria



















torsdag 5 september 2019

Kanske såg jag inte skogen för alla träden


Imorse regnade det när klockan var 6:15 och jag hade tänkt lämna den varma sköna sängen för en promenad.  Ja ni hör ju själv hur lätt det är att stanna kvar i den varma sköna sängen istället för att ge sig ut i det kalla regnet... 


Ja, jag vet ni är många som inte skulle gjort det.  Många som inte skulle legat kvar, utan gett sig ut... Jag lever ju själv efter devisen "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Men... att gå ut på en promenad, alltså då menar jag motionspromenad i rask takt en så kallad power walk i regnställ, jag tycker inte det är så bekvämt faktiskt, så det är ett undantag för mig. Då stannar jag hellre kvar inne, när det regnar så pass att man blir som en dränkt katt i vanliga träningskläder.  


Jag stannade inne... Men jag stannade inte kvar i sängen speciellt länge. Nej, jag gick upp och åt frukost och under tiden slutade det regna och det sprack upp så smått. Perfekt tänkte jag, då får jag min motion i alla fall! Jag lät havregrynsgröten sjunka något en stund och passade på att gå runt med dammvippan över väggarna i TV-rummet under tiden. 

Så efter en liten stund var jag redo. På med dojjorna och ut. 
Jag har ju länge känt att det inte finns några roliga ställen att promenera på här, där jag bor. Jag tycker det är mycket trevligare, roligare och mysigare när vi är på kusten.  Där är promenaderna verkligen både rogivande och lustfyllda! 


Men nu bor jag ju inte där på heltid och motionera måste/behöver/vill jag! Så... bara att försöka göra det bästa av situationen. Och jag tror att jag faktiskt hittat lustfyllda och rogivande promenadstråk. Eller... egentligen har jag ju vetat om dem hela tiden. Men jag har nog kanske förträngt dem lite när jag tänkt att det är bättre på kusten (och det ÄR det, inget snack om det)  eller att det skulle vara trevligare om vi bodde mer lantligt än vad vi gör.


Och det är väl här jag behöver väcka mig själv lite... Visserligen bor vi på "villagata", raka rader med husnummer. Men... det är mer eller mindre ute på landet, nära ängar och skog. Skogen har jag precis bakom hustomten och om jag går ca en kvart kanske så kommer jag till de där fina öppna ängarna som jag gillar att blicka ut över, precis som att blicka ut över havet... Eller någonting ditåt i alla fall. Öppna fält, hav och fjäll... de vyerna ger mig ett slags lugn. 


I förra veckan tog jag flera dagar en runda där jag gick bortåt våra "gamla hoods" och ner mot herrgården, som finns här inte långt ifrån. Riktigt trevlig runda och det var väl då jag började inse att det FINNS ju fina vägar att gå på.  

Jag går helst inte fritt i skogen, för jag är rädd att stöta på vildsvin, som det finns gott om här i krokarna. I morse gick jag gång- och cykelbanan som går genom en annan skog och leder fram till ortens elljusbana.  En mycket fin väg genom en "trollskog", träd som inte står för tätt och där det är mjuk mossa mellan träden. Vackert! Här och där viker det av stigar in i skogen, och vissa är mountainbike-spår. 


Man kan sen välja att gå ner på en smal gammal väg, som är kantad av hus. Både gamla små stugor/torp och större nybyggda villor.  Det är lummigt och många trädgårdar är riktigt gamla och härligt uppvuxna. Det går får i en hage, ni kanske inte ser det på en av bilderna, men jag såg dem. Och hörde dem framför allt med sitt bräkande. Längre bort lät det från en hönsgård, och så luktade det "lantluft".  Det är verkligen som att promenera ute på landet . Rätt vad det är påminns man av närheten till storstäder som Uppsala och Stockholm, när just Uppsala-Stockholmståget passerar strax nedanför de betande fåren. 


Jag som varje höst får en längtan efter att bo på landet, tänker att jag bor ju faktiskt nästan på landet redan, och så påmindes jag om hur smala vägarna faktiskt kan vara ute på landet. Den vägen jag gick, den är så smal på något ställe att en V70 inte kunde möta en mindre Zoe utan att den sistnämnda nästan var nere i diket....  (tänk om min "pansarvagn" skulle möta en "likadan kompis" där! Det skulle bli trångt...


Jag har alltid tyckt att den vägen är fin, men ändå har jag gått där väldigt sporadiskt. Vet inte varför, men nu har jag bestämt mig för att ändra på det. Nu ska jag alternera de "lantliga" rundorna med andra rundor här i området, för fastän det är ett nybyggt område med massor av hus, både flerbostadshus, skolor, förskolor, villor, äldreboenden och byggarbetsplatser, så finns det en del gångvägar och det är skog sparat här och där och lekparker och utegym finns också för den som vill... 

Jag får nog tänka om lite. Visst jag skulle kunna tänka mig att bo mera ute på landet, med större gård, kanske uthus och gästhus ute på gården och så. Jag skulle också absolut kunna tänka mig att bo vid havet på heltid. Men... jag trivs enormt bra i vårt hus, det ligger bra till med busshållplats 2 minuter bort, varifrån vi tar oss in till Uppsala på lite drygt en halvtimme. Det tar ca en kvart med bil till Uppsala, och så finns ju tåget nere i byn, som tar oss både till Stockholm och Uppsala snabbt och smidigt om vi vill. 


Så jag bor hur bra som helst och är inte redo att flytta just nu. Men det är inte omöjligt att vi flyttar i framtiden. Var sak har ju sin tid och när det gäller de där trevliga promenaderna... Det är nog så att jag såg inte skogen för alla träden... Jag hade nog helt enkelt hängt upp mig på att jag behövde bo på kusten eller ute på landet (på riktigt) för att känna att promenaderna är rogivande och lustfyllda!


För mig är det viktigt att det är just så det känns.  Tidigare har jag gått "hundrundor" varje morgon, som jag berättat om. Men nu har jag blivit lite egoistisk, så jag går en liten sväng med vovven först och sedan går jag en längre runda själv i min egen takt, där jag slipper stanna för att det ska nosas på än det ena än det andra, och jag slipper det där med en galet glad vovve som tycker att alla andra vovvar ska det hälsas på. Det blir liksom ingen skön eller bra motion för mig då. 


Tycker ni om att promenera? Har ni fina rundor ni brukar gå? 



Maria












Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...