Från full fart till lugnt och stilla

 

Om fredag och lördag bjöd på full fart och en massa energi med småttingar... så avslutades helgen och söndagen desto mera stillsamt! 

Jag och Mannen i mitt liv hade sedan tidigare planerat in en snabbvisit hos båda våra föräldrapar i Dalarna.  Snabbvisiter är ju verkligen vad det blir i dessa tider när man inte kan umgås så där som vanligt med kramar och närhet.

Men en snabbvisit är ju faktiskt bättre än ingen visit alls. Glad att ingen av våra föräldrar sitter på ett hem någonstans och inte kan ta emot något besök över huvud taget. 

Inga kramar och ingen annan fysisk kontakt, inte ens en klapp på axeln och så ett behörigt avstånd... men ändå... vi kunde ses och prata en liten stund och på sätt och vis så är det ändå ett slags "närhet" mot att bara prata i telefonen. 

Jag ska inte överdriva och försköna sanningen med att säga att vi annars i vanliga fall varit jätteflitiga med att åka till vår gamla hemstad och besöka våra föräldrar, de senaste åren. Det finns olika anledningar till det också, men mest har det nog handlat om tid... att det inte blivit av... vi har vårt liv här, med alla barn och barnbarn och hus på flera håll... 

Den här corona-tiden har gjort att jag reflekterat över en mängd olika grejer. Både stort och smått, djupt och lättsamt.  Jag tror många med mig har funderat över vad som är viktigt och hur vi vill leva våra liv.  Jag har tänkt på de val vi gjort i livet och hur de påverkat oss. Jag är så oerhört glad över många val vi gjort, men kanske mindre glad över vissa. Ibland funderar jag till exempel över varför vi inte tog steget tidigare och flyttade från Dalarna, istället för att Mannen i mitt liv skulle veckopendla under flera år när barnen var som minst... 

Men jag fokuserar på att vi faktiskt tog steget när vi gjorde det, och inte väntade. Det var kanske inte ens "dags" förrän då... allt har väl kanske en mening... jag brukar tänka så, och jag tänker lite så nu med, att vi människor kanske behöver tänka till lite om det ena och det andra. Inte bara fortsätta köra på i samma spår. 

Det blev hur som helst en trevlig snabbvisit. Lugnt och stillsamt och nu hoppas vi på att läget inte försämras utan att vi fortsatt kan träffa våra gamla emellanåt, på ett säkert sätt. 

Maria

Så firar vi en blivande treåring

 

Nästa helg fyller vårt näst äldsta barnbarn tre år. När första barnbarnet fyllde tre fick han i persent att följa med mormor och morfar till Stockholm och bo på hotell, äta middag på restaurang och välja sin present i leksaksaffären. Meningen då var också ett besök på Junibacken, men som under vissa omständigheter uteblev. 

Nu när det var lillebrors tur så tog vi istället med hela "Lill-prinsfamiljen" och checkade in på hotell. Fast Lillprinsarna hämtades upp av morfar redan på förmiddagen igår och så hade jag fixat lunch här hemma tills de kom. När vi ätit lunch tog vi bilen in till Stockholm. Checkade in på hotell och gick och tog en fika, sedan var det bara leksaksaffären som gällde! 

Lite senare på eftermiddagen anslöt Lillprinsarnas föräldrar och det vankades middag på Fridays Jag hade tänkt att vi skulle kunna äta middag på hotellets (Scandic Continental) restaurang (Market) men den höll stängt för middag. Tyvärr, för det hade varit smidigt och säkert lite lugnare miljö. Men det gick bra på Fridays också.  

När det var dags att sova valde Lillprinsen den yngre att sova i mormor och morfars rum och storebror hos mamma och pappa.  Lillprinsen sov så gott hela natten. Det gjorde nog morfar också, annat var det för mormor som hade svårt att somna och låg och lyssnade lite efter ljud från Lillprinsen... varför vet jag inte... men jag har nog helt kommit ifrån det där med småbarn...? Men så är jag ju faktiskt 49 år och mormor också ;)  

Efter en frukost som enligt barnbarnen förmodligen var alldeles för lång och tråkig och kanske till och med onödig, eftersom de påstod att de inte var hungriga... så var det dags att åka ut på Djurgården och göra Junibacken.

Och nog gjorde vi Junibacken! 

Vi började med att åka Sagotåget. Jag har varit på Junibacken två gånger tiidgare, och det där sagotåget... det är lika fantastiskt varje gång! Så vackert och välgjort. Tyvärr får man inte fota, men ni som inte åkt det kan säkert googla fram någon bild på nätet. 

Det var lika fint denna gång! Äldsta barnbarnet åkte med mormor och morfar och han var djupt imponerad av allt, men tyckte nog att vissa saker kanske var lite läskiga. Som rövarna i Ronja och råttan Tjoffsans svans, den ville han inte ta i. Nej, för det får man ju inte heller, så det behövde vi ju liksom inte fundera på ;)  Katla-draken var också aningen läskig. Men mest var det ccolt och ordet  "wow" hörde vi både här och där. 

Sen var ju vi vuxna lite kaffesugna så det blev ju en sådan där onödig paus igen ;) 

Men sen, var det full fokus på alla roliga upplevelser och aktiviteter. Så otroligt härliga miljöer de byggt upp! Jag kan inte låta bli att fascineras, jag heller! 

Så här i Corona-tider var man tvungen att förköpa sina biljetter och välja vilken tid man ville komma dit. Vi hade valt kl 11 och då hade vi på oss till 11:30 att komma in. Allt för att undvika trängsel och kö-bildning. Vi var nog där några minuter innan kl 11 och det var hur lugnt som helst. 

 Det fylldes på med folk efterhand, men det kändes ändå lugnt och sansat. Barn kanske inte fattar detta med avstånd och det är ju heller inte lika viktigt för dem, men vuxna höll nog ändå avstånd hyfsat tycker jag. Det var då absolut ingen trängsel.  Handsprit fanns uppsatt på flertalet platser i lokalerna. 

Lillprinsarna var verkligen i sitt esse bland allt skojigt! 

De for runt och provade på det ena och det andra, klättrade, kröp och hoppade... precis som det är meningen att man ska när man är på Junibacken. Ett trevligt, roligt och mysigt ställe för både barn, föräldrar och morföräldrar. 

Efter några timmar tyckte vi nog ändå att vi var klara med Junibacken, och det var dags att åka hemåt. Då var det ganska mycket folk så det kändes rätt lagom att åka. 

Vi köpte med oss lite hämtmat efter vägen och samlades hemma hos oss för en sen-lunch tillsammans. Då hade vi lyckan att träffa Lillprinsessan också som bott här med sina föräldrar under tiden vi var borta, för att passa vovven.  Så det blev tjo och tjim här hemma med kusinerna! 

Men nu är det verkligen bara lugnt, tyst och stilla här hemma. Jag konstaterar åter igen att det är en enorm glädje och lycka att ha barnbarn. Det är verkligen livets efterrätt, som man säger! Så härligt att busa med dem, uppleva saker tillsammans, se deras glädje och få ta emot deras kärlek...  SÅ tacksam!  

Och nu... nu är det skönt att inte behöva ha ansvaret för trötta barn, utan att kunna krypa ner i spabadet med de där härliga barnbarnens härliga morfar! 

(hoppas regnet avtar liiiite i alla fall....) 

Maria

Augustis sista fredag och duk eller inte?

 

Japp, så var det den sista fredagen i Augusti... inledningen på en ganska så fulltecknad helg, faktiskt.  Vi har planerat in både det ena och det andra denna helg. 

Tänkte bara lite snabbt kika in här och önska trevlig helg med lite bilder från köket. Bjuder er på en liten bukett med kärleksört tillsammans med blad från spirea-buskarna. 

Sensommarvackert! 

Jag har satt upp sensommargardinerna i köket. Ja, i köket byter jag faktiskt gardiner lite då och då när andan faller på. Byter lite efter säsong och humör. Övervägande brukar det nog gå i blått. Åtminstone vår och sommar. 

Jag vill inte riktigt ta in de där riktigt murriga varma höstfärgerna som rost och brunt ännu, men det kommer nog.  Så det fick fortsätta vara blått. Blått och grönt. 

Buketten står i den blå-grå vasen från Kähler. Jag har en likadan fast vit, och en liten i mintgrönt/aqua.  Gillar de där räfflorna skarpt! Ger lite liv åt en annars väldigt enkel vas. 

Löparen är ny. Denim-duk från Newport (som är en favoritbutik hos mig) som jag dessutom kunde fynda till halva priset. Det "råkade" bli några likadana bordstabletter också. 

Egentligen är jag inte så förtjust i dukar... eller jag vet inte riktigt vad jag tycker om det... vad jag vill ha...  Jag minns på 90-talet när man nyss flyttat hemifrån, det var dukar både här och där på både köksbord, soffbord och på köksbänk... först vävda dukar i typ "indisk bomull"... sen blev det poppis med "maskinvirkade" dukar... alla möjliga färger och storlekar. Skulle bytas och matchas med gardiner och annat. 

Men just på köksbordet och bordet i uterummet kan det passa att ha en duk, något som samlar ihop dekorationer som vas, kruka, ljusstakar, ljuslykta eller vad det nu kan vara. Stora dukar som täcker hela bordsytan använder jag bara vid middagsdukning, om ens då. Nej, jag vill se lite av bordsskivan så en löpare är "nog" för mig om jag ska ha en duk...

Jag gillar ju annars att använda brickor till att samla ihop piffet med. På köksön brukar jag ha en stor bricka/korg i rotting som samlar ihop just de där dekorationerna, så det inte är grejer överallt.  Ändå hamnade några saker utanför, men det blev ändå ett samlat intryck i och med böckerna som jag liksom "fyllde ut" och förlängde med. 

Snyggt med lite varma murriga färger också, som mjukar upp lite och ger som en försmak av hösten som faktiskt är på väg.  Och eftersom jag också ska vara "på väg" om några timmar så behöver jag fixa en del grejer. 

Trevlig Fredag!

Maria

Nä, jag lägger inte fram kläderna dagen innan...

 

Har ni också upplevt att det är lätt att bli missförstådd i det ni skriver? Något ni skrivit på bloggen, eller i ett sms kanske? Skriven text blir ju så... vad ska jag säga... statisk... Det är några ord man skriver utan att kunna vidareutveckla det om man märker att någon missförstått, som när man pratar och för en dialog. 

I gårdagens inlägg tror jag att jag man missförstod mig. Jag lägger INTE fram kläder dagen innan, det var inte så jag menade när jag skrev om inlägg med framlagda outfits. 

Jag tänkte att jag kanske skulle ha en speciell dag med "framlagda outfits" på bloggen. Men det är inte alls säkert att jag sätter på mig just dessa framlagda plagg i samband med att jag fotar plaggen.  Jag tänkte mer att jag plockar fram något ur garderoben och sätter ihop lite förslag, och gör det som ett inlägg under kategorin "framlagt".  Istället för att göra "dagens outfit" med kläderna på när jag fotar. Är ni med? Om ni inte alls fattar vad jag surrar om, så får ni läsa inlägget från igår ;) 

Den här klänningen som jag har på bilderna, den blev en riktig favorit i sommar. Det var den där klänningen som ropade efter mig i en av butikerna på Smögenbryggan. Det var ju bra att det blev en favorit, för den var inte ett direkt "fynd"... 

Nu är den nog snart färdiganvänd för denna säsong. Tycker inte den passar när hösten är här så där på riktigt, och inte i vinter heller...ganska sommar-kalla färger.... 

Jag ska åka ner till byn för att få mig en genomklippning av håret, nu på morgonen. Har inte bestämt än vad jag ska ta på mig. Det får nog bli något långt nu på morgonen, så kanske den här favoriten kan åka på framåt lunch? Det är fortfarande bara 9 grader... hösten är på väg så smått...  

Maria

Än är det sommar, och en "framlagt" påklädd

 

Skolorna har börjat igen, inte för att jag egentligen har så stor koll eftersom vi inga skolbarn har, mer än de vuxna högskole-studerande döttrarna... men höstterminen har alltså dragit igång.  Den brukar ju göra det någon gång där runt 20:e Augusti...

Och än är det Augusti och ingen höstmånad, alltså är det sommar än!  Lite kyligare luft på morgnarna helt klart, men rätt skönt på dagarna. 

 Både i måndags och igår var jag ute och fixade lite i trädgården. Klippte bort lite visset i krukorna.  Sommarblommorna i krukorna på baksidan har "kommit igång" ordentligt igen när jag rensade ur dem lite när vi kom hem efter semestern.  Två av framsidans krukor byttes istället ut mot bollkryssar.  Hortensiorna levererar än! 

Jag satte ihop ett litet arrangemang av Höstaster, Cyklamen och Silvernjurvinda, som fick pryda bordet på porchen. 

Rosorna (Nina Weibull) som jag klippte hejvilt i, eftersom vissa grenar var helt bladfria från lössens framfart, ser ut att ha blivit lite gladare igen. 

Faktiskt finns där en och annan helt ny knopp! Om de kommer hinna slå ut i blom innan kylan, det återstår att se...

Stäppsalvian (Caramia) klippte jag ju bara bort själva blomman på eftersom den var så brun-grå och tråkig. Men så såg jag att det faktiskt kommit nytt grönt längst ner inne i plantan, så jag tog och klippte ner den helt. 

I efterhand har jag läst att man kan klippa ner den, så blommar den igen... 

En och annan blommade lite lätt, faktiskt. 

Finare i rabatten blev det också. Jag vattnade på dem lite så får vi se hur mycket de vill växa innan hösten. 

Imorse var det bara 7 grader ute (hörde på radion att det fanns de i Stockholmsområdet som hade skrapat rutor imorse...) , men när jag skulle åka och fixa lite ärenden inför helgen, så hade temperaturen kommit upp i ca 15 grader i alla fall. Jag som tänkte försöka trotsa kylan och gå barbent ett tag till, valde en lång kjol. 

Det fick bli den nya ljusbeige plisserade som jag visade "framlagt" (framlagt finns som en kategori här hos mig)  i ett inlägg. Nu får ni se outfiten på.  Jag letade fram ett par blå sneakers i garderoben, som passade lite bättre än ett par vita. 

Eftersom det var lite kyligt så drog jag på mig jeansjackan, vilken jag faktiskt fick plocka av mig senare då det faktiskt är runt 20 grader nu. Läge att byta den långa kjolen mot en kort också, faktiskt ;) 

Så roligt att ni är flera som gillar mina inspirationsinlägg med kläder. Jag har själv alltid gillat kläder även om jag aldrig varit något modelejon som varit först med det senaste ;)  Jag inspireras av nyheter, men kanske tänker mer på stil än "det senaste". 

Jag fick ett litet tips/förslag av en av mina läsare om att ha en "outfit-dag" i veckan, vilket en annan bloggare hade på sin blogg.  Tja... kanske det... jag funderar vidare på det. Jag svarade med att det skulle bli lite mera "styrt" för mig då, att jag skulle få lov att planera mer vad jag skriver om... Kanske kan det bli ett "framlagt"-inlägg i veckan i alla fall..?  Går ju lite snabbare att lägga fram plaggen och fota dem, än att klä på sig dem och försöka se någorlunda bra ut i spegeln... haha... 

Maria

Toppen-tur

 

I lördags plockade vi ner kaffe i ryggsäcken, tog vovven med oss och gick upp på Hovdetoppen. 

Vår hytte ligger ju nästan i höjd med "mitt i backen" så det är ju inte jättelångt att gå. Men uppför är det! Vi valde en stig upp. Ganska snårigt med högt gräs och annat på vissa ställen. Men ändå lätt att ta sig upp. 

Det var första gången jag var upp till toppen när det var snöfritt. Så här års blir det en helt annan vy med olika färger, jämfört med vintern då det är vitt åt alla håll och kanter. Regnet hängde i luften över oss och det kom lite stänk då och då och även en liten skur, faktiskt. 

Men just då hade vi slagit oss ner under tak vid Hovdestugan och njöt av lite kaffe och kexchoklad. När man är i Hovdestugan, så hör det till att man ska dricka Jägermeister har jag hört.  Nu var ju inte vi i Hovdestugan utan intill, eftersom den inte är öppen så här års, men ändå kunde jag överraska Mannen i mitt liv med en liten skvätt till kaffet. (Tack vare en svärson som lämnat små mini-flaskor kvar i vår kyl )  Ja, Mannen utan ansikte det är Mannen i mitt liv förstås. 

Här är han igen, Mannen utan ansikte... Han vill helst inte exponeras hur som helst på min blogg, Mannen i mitt liv. Varken med namn eller bild. Någon gång har ni sett en skymt av honom, men för det mesta är han Mannen utan ansikte när han hamnat på bild ;) 

Vi stod där vid branten och njöt av utsikten en stund. Jag som egentligen inte "älskar vintern" tycker att det är mycket mycket vackrare så här års! Man ser ju naturen, det gör man ju inte för all snön på vintern...  så coolt att stå så där på toppen och se ner mot torget och annan bebyggelse. 

Rätt cool känsla med den vilande liften också... Tänk att det är samma plats som sjuder av liv under vinterhalvåret!  Kontraster! 

Sen gick vi nedåt igen, och klarade oss utan regn. Vi tog pisten ner, min favorit "Lätta Blåbär". Ja, om sanningen ska fram så är det det enda jag åker... jag är ju ingen skidåkare på något vis, men för bara drygt två år sedan fick jag ju för mig att det var dags att testa i alla fall.  För mig är det perfekt att ta liftarna upp på toppen, åka Lätta Blåbär ett par gånger och sedan avsluta med att ta ett glas bubbel i Hovdestugan och sedan ta Lätta Blåbär hem, för mitt i backen är det ju "bara" att swisha in mellan träden så är man hemma ;) 

Men nu gick vi alltså. Att kalla det fjällvandring, när man bara går en sådan liten tur och bara är borta i ganska exakt 1,5 timme, är väl kanske att ta i. Men upp på toppen var vi så en toppen-tur var det i alla fall! Och jag kan absolut tänka mig att ta någon längre tur någon gång med riktig matsäck. Bara jag får komma hem och sova i min säng och slipper tälta...

Maria

Hyttehelg med spabad

 

Det blev tyst och stilla här på min blogg under helgen. 

Tyst och stillsam är precis vad helgen varit, faktiskt. När det blev ett faktum att Visby-resan inte skulle bli av så som vi tänkt, så bestämde jag och Mannen i mitt liv att då åker vi upp till vår hytte istället.  

Vi var ju där en vända precis innan semestern och snickrade trädäck, den här gången gjorde vi inget speciellt. Vi hade med oss en byrå och lite annat "fix". Vi är på gång att ta tag i uthyrningen  mera "på riktigt" nu, så det är lite pyssel inför det. 

Det är alltid så skönt när man kommer till sina "andra två hus" och ser att det ser ut som det ska. Att huset står kvar och verkar orört.  Jag hade med mig en vit ljung, för att det skulle se lite trevligt ut. Annars är det inte speciellt mycket piffat utvändigt... 

Det är en härlig känsla att öppna den där i vårt tycke perfekta fjällhusdörren, kliva in och känna den där doften av nytt trä...  Ledkrysset med välkommen-skylten hälsar oss välkomna när vi kliver in i hallen. Den vann faktiskt Mannen i mitt liv i en utlottning förra hösten. 

Det är så skönt tyst i hela huset och timmerväggarna inger ett speciellt lugn...

Jag får alltid en känsla av "mys" när jag kliver in och ser den öppna planlösningen med kök, matplats, vardagsrum och den maffiga murspisen.  Jag känner fortfarande känslan som jag hade när vi "flyttade in", jag kan också lät känna den där känslan av gemenskap som vi hade där kring nyår då vi var samlade hela familjen. Hoppas att vi får till mer sådan tid!

Tokgillar att hänga i köket och fixa med mat och annat. Så nöjd med allt. När vi kommer upp dit en kväll så ser jag alltid fram emot att steka prinskorv och göra äggröra morgonen därpå... 

Hur som helst, så hade vi en mysig helg, jag och Mannen i mitt liv. En hyttehelg med mys och frisk luft.  Vi tog en promenad upp till Hovdetoppen och såklart badade vi...

Jag får ibland frågor på hur det fungerar med spabad på avstånd, och om det är mycket pyssel med ett spabad.  Jag är inte helt insatt i hur baden vi har på kusten och i fjällen fungerar, rent tekniskt med kemikalierna, men på de har vi någon sorts klorinator (?) som omvandlar en speciell tablett till klor (eller hur det nu var ;) ) och vi har även en app till dem där vi kan höja och sänka värmen till exempel. Så de baden har fungerat klockrent. (kommer från Crystal bad, om någon vill veta mera) Badet hemma får man stoppa i klortabletter ganska kontinuerligt och där är det lite mer justering med PH och sånt. (det badet är lite billigare och kommer från Poolkungen) 

Som sagt, jag är inget vidare insatt i det där med teknik och kemikalier kring baden på kusten och i fjällen, om ni är intresserade av ett spabad föreslår jag att ni tar kontakt med en återförsäljare istället. 

Men helt klart är att det är värt pysslet i alla fall! Jag är oerhört tacksam över att kunna ha spabad vid alla våra hus, en riktig livsnjutning!

Maria

Vi stakar oss fram...

 

... nä... sorry för en urusel löjlig rubrik.. det lät som att vi kämpar oss fram i livet... nej, just nu känns det nog mer som att jag glider fram iså fall. Rätt vallat, kanske? ;) 

Nej, nog med floskler... Kolla vilket fynd jag gjorde härom dagen när jag av någon anledning tyckte att det var dags att göra ett besök i vår "prylbod" nere på byn. Jag är ingen flitig kund där, men något besök om året blir det väl och nu var det ju ny ägare, kanske hade de fått in lite annat.... annars brukar det ha varit samma... skrot... när jag varit in de senaste gångerna.

Det är möjligt att någon av er som hängt med här RIKTIGT länge nu kommer att minnas att jag fyndade ett par skidor en sommar för ganska många år sedan nu. Mitt i värmen hittade jag ett par skidor från typ 50-60 talet kanske? Ett par röda Edsbyn. De fick stå på porchen under vintrarna ända tills de fick flytta till vår hytte nu när den stod klar i december förra året. Där hänger de i vardagsrummet, minsann! 

Jag minns att expediten tittade lite roat på mig som säkert såg överlycklig ut över mitt fynd. Hon sa också något om "skidor mitt i sommaren"... kanske trodde hon att jag var skvatt galen!? Jag var ju bara nöjd jag, att ha hittat skidor för... ja, jag minns inte summan men de  var billiga! 

Samma sak nu, när jag hittade de perfekta stavarna. Ordentligt gamla, med lädertrissor (visst heter de trissor?)  och gjorda av... bambu? Jag tråcklade försiktigt fram de ur en tunna där de trasslat ihop sig med några par gåstavar... Det här är ju en klenod alltså! Tjugo kronor styck! Rena fyndet!!!  "Per styck??" undrade Mannen i mitt liv och jag var beredd att försvara mig med att det VAR ett fynd... men han fortsatte "Trodde det bara var på Wasa´s tid man använde en stav..."  Aaah... han tänkte så... ;) 

Kvinnan i kassan konstaterade att jaha... det var nog dags att plocka fram skidor i alla fall redan...  Ja, varför inte? Det går ju hur bra som helst att sälja skidor och stavar i 27 graders värme! I alla fall om det är vintage och kunden är jag ;) 

Inom kort kommer dessa läckra stavar flytta in i Wikers hytte de med. Fast jag tror att jag vill ha dem ute på fasaden, vid entrén. Vi får se när vi kommer dit, var de passar bäst.

Förresten skulle vi ha varit på väg till Visby nu, för en mysig helg, jag och Mannen i mitt liv. Men SAS ställde in vår flight, eller varför de annars erbjöd om oss en flight på eftermiddagen... Vi tyckte inte att det var någon idé att åka då, så det tackade vi nej till. 

Vi hittar på annat istället! 

Maria