Hemma

 

I lördags morse hoppade vi in i bilen, som vi packat färdigt dagen innan, och styrde de 50 milen hem. Jag brukar alltid känna ett visst vemod när det är dags att lämna kusthuset. Trivs ju så himmelens bra där nere på orten, och det har alltid känts som att tiden varit för kort...

Denna sommar har vi haft lyckan att kunna vara där nere i totalt sju av sommarens veckor. Att Mannen i mitt liv har jobbat "hemifrån" några av de veckorna gör liksom inte så mycket, man kan ju utnyttja fritiden på ett annat sätt än vad vi gör hemma här, hemma i huset någonstans mellan Uppsala och Arlanda, där vi varken har hav eller klippor...

Så faktiskt... när det började dra ihop sig för de sista dagarna där nere så kändes det ändå helt okej att åka hem. Jag ska inte säga att vi hade tröttnat på att vara där, eller att vi direkt längtade hem. Men vi var ändå nöjda med sommaren som var. Det har varit mestadels bra väder och vi har haft det så mysigt och trevligt. Både på tu man hand och tillsammans med de barn och barnbarn som varit på plats i omgångar. 

Det var en skön känsla att kliva ur hemma på infarten efter sex timmar i bil.  Att möta yngsta dottern i hallen, att få krama henne som vi inte träffat på dessa fem veckor i sträck som vi varit på kusten.  Herregud, vi har ju knappt kramat våra barn över huvud taget på snart 1,5 år... 

Jag gick en liten runda i trädgården och kikade vad som hänt under en månad... 

Till min stora förvåning såg jag att rosorna som jag totalt kapade ner strax innan vi åkte (ni minns väl larv-historien, kanske...?) hade börjat växa igen. Massor av nya blad eller skott, eller vad man säger. En och annan knopp kan jag skymta också. Så nu kan jag ju inte gräva upp dem! 

Och larv-fritt var det minsann där också! ... (Däremot hade larverna kalasat på annat) En och annan kruka hade gjort sitt, medan annat fortfarande var i liv. Yngsta dottern har varit blomvakt och med tanke på att hon jobbat heltid hela sommaren så får man vara mer än nöjd. 

Det mest glädjande trädgårdsmässigt, måste vara Syrenhortensiorna. De vi flyttade från framsidans på tok för soliga läge... De visade ju med detsamma att de var nöjda med sin flytt och de har verkligen levererat.  De har aldrig varit i närhet av denna växtlighet och bloming! Nu börjar de övergå i rosa. Så vackra! 

Rosen på stam var ganska uppäten och lavendeln hade gett upp, så de krukorna har jag redan snyggat till. Jag köpte en stor bollkryss i rött och så fick det bli ett par kärleksört. Jag tänker att jag i lagom takt ska komma ikapp med både trädgård och annat.   

För även om det var ordning och städat här hemma när vi kom hem så har jag ju inte krävt av dottern att hon ska damma alla fönsterbänkar, möbler m.m....  Jag får alternera tiden mellan städning, trädgård, målning och såklart min sömnad... Så ska jag bli bättre på att titta in till er andra också förstås, nu när det blir vardag igen.

Vi hade bjudit hem barn och barnbarn på korv med bröd igår vid lunch och nästan alla kunde komma. Så himla mysigt att se dem alla igen.  Så skönt och mysigt att vara hemma igen. Så otroligt lycklig och tacksam över att ha två hem, att åka från hemma till hemma... 

Maria

Lite till

 

Hallå! Redan torsdag och nedräkning till helg. Kanske första helgen efter jobbstart för någon?  Så är det för oss i alla fall. Mannen i mitt liv började jobba i måndags.  Men...

Vi är kvar här på kusten. Lite till. Mannen i mitt liv har ju lyckan att kunna jobba hemifrån. I alla fall till viss del. Alla arbetsuppgifter är kanske inte ultimata att sköta på distans, men mycket går att ordna och speciellt om man kan planera för det förstås. 

Vi suger ur det sista av kustlivet på kvällarna efter att Mannen i mitt liv jobbat klart. Klipp-promenader, spabad och så ska vi väl få till ett sista klipphäng för den här sommarsäsongen. 

Jag har sakteliga klivit in i mina vardagssysslor, de flesta av er vet säkert redan att jag slutade jobba för några år sedan och numera sköter hus och hem på "heltid" och när jag kan rycker jag in och hjälper familjen på olika sätt. 

Mina vardagssysslor är således att hålla snyggt hemma (hemma är ju här nu) och så fixar jag maten bland annat. Jag har även passqat på att lasera vår trapp från mellanplan och övervåningen. Trappen ner till källaren laserade vi redan förra sommaren.  Vi har haft barn och barnbarn här i huset nästan hela vår semester så det har inte blivit mycket gjort vad gäller renovering och fix i år. 

Jag varvar mina vardagssysslor med att sy... har verkligen kommit in i ett flow och hoppas stanna kvar i det även när vi kommer hem.  Jag håller på att plocka ihop mina symaskiner som ska med hem igen och även de tyger jag inte hunnit sy av. Samt att jag beställt hit lite nya tyger... ;) 

Nu ska jag strax servera Mannen i mitt liv lite lunch här. Sen ska jag ta vara på tiden vi har kvar här för denna gång. Lite till av kustlivet blir det! 

Maria

Shoppat. Fyndat. Investerat.

I torsdags tog vi en tur med bilen bort till Butiken på landet, Stensjö.  Som jag gillar den butiken... jag blir lite "kär" när jag kliver ur bilen där och slås av den fantastiska omgivningen. Åh vad jag också gärna skulle vilja bo så och ha en sån butik!  Glömde helt bort att ta några foton, dessvärre... 

Varken jag eller Mannen i mitt liv var väl egentligen ute efter något speciellt, men åtminstone jag var lite nyfiken både på rean och höstnyheterna.  Min blick föll ganska snabbt på ett par smala byxor i brunt fuskskinn, en höstnyhet som var nyuppackad fick jag veta av den trevliga personalen i butiken. Jag provade dem och de satt riktigt bra, jag brukar annars ha lite svårt att hitta riktigt bra byxor. 

Sen drogs min blick till något stickat på rea-ställningen... oh, en kofta/kavaj från Stenströms... jag har varit lite sugen på en sådan sedan en tid tillbaka. 40% rabatt och min storlek. Men hallå! Det måste ha varit meningen. De är rätt dyra och tillverkade av merinoull och när det är 40% och det blir nästan en tusenlapp billigare, då är det både ett fynd och en investering måste jag nästan tycka. 

 Jag var barnsligt nöjd med min shoppingpåse när vi gick ut och satte oss och tog lite kaffe utanför butiken. Det bjuds ju alltid på kaffe där, vilket jag tycker är riktigt trevligt! 

Koftan och skinnbyxan kommer bli hur snygga som helst framöver. Jag tänker styla dem med mina ljusa loafers i skinn och min nya handväska som jag också fyndat denna semester (halva priset på NK i Göteborg). En klassisk vit krispig skjorta under koftan och jag är klar för en lördag på stan, typ. Längre fram i höst byter jag ut loafers mot svarta mocka stövletter t ex. 

Skinnbyxan blir lite fest-snygg tillsammans med en snygg skjorta/blus i ett snyggt tyg och koftan kommer vara snygg även till jeans.  Användbara plagg! 

Maria

Långlunch denna fredag.

Idag hade vi bokat bord på Musselbaren eller Klevens tre kök, som det ju även heter.  Jag passade på att inviga det allra senaste jag sytt. En klänning med twist mitt på framstycket. Jag har visat en tidigare, från samma modell, men den blev jag inte 100 nöjd med. Nu har jag ändå tagit revansch! Med ett betydligt smidigare och följsamt tyg i viskostrikå, var det mycket enklare att få till twisten. Denna gång lade jag till den lilla "ärmkanten" också. 

Riktigt nöjd faktiskt! Annars hade jag inte haft den på mig "offentligt" idag ;) 

Vi valde att sitta ute, trots att vädret varit "sådär" idag. Vi överraskades rejält av en kort men intensiv regnskur, imorse på vår morgonpromenad, men efter det så hade det varit uppehåll. 

Vi hade mer eller mindre bestämt oss innan för att vi skulle äta moules.  Det var så länge sedan vi gjorde det. Vi satte ihop varsin egen variant. Jag tog moules med pommes och gräddsås medan Mannen i mitt liv valde Roquefortsås. Vi åt och njöt av vår mat länge.... Jag tokgillar dessa luncher ute så här på sommaren. God mat, ett glas vin... i trevlig miljö. Prat om ditt och datt och ett och annat skratt... bara sitta och mysa och dela varandras tankar i all enkelhet. Så otroligt tacksam över livet jag delar tillsammans med Mannen i mitt liv! 

Musselbaren är verkligen ett trevligt ställe. Lugnt och lite "avskiljt" på andra sidan Smögenbryggan, god mat och trevlig personal.  Det var ett tag sedan vi var där, och de sista gångerna har vi suttit inne, så vi hade nästan glömt den där mysiga känslan när man sitter och ser över mot andra sidan... 

Jag kan inte låta bli att lägga märke till detaljer var jag än är... Gillar verkligen att man använt tomma ansjovis-konservburkar att ställa besticken i. Den snygga hållaren till struten med pommes, är inte heller så tokig! Kleven är namnet på den ö, där Musselbaren ligger.

Musselbaren ligger i ett relativt nybyggt hus, till skillnad mot de andra krogarna på Smögenbryggan som ligger i gamla hus. Kanske just därför de har en helt annan inredning, en mer modern variant, både lite lyxig men samtidigt industriell. 

Kolla in tapeten som med sitt mönster av koppar-rör matchar kopparhandfatet så där perfekt, inne på en av toaletterna.  Inne på en av de andra toaletterna finns ett handfat i glas med samma mönster som lampan ovanför bordet ni kan se på bilden strax ovanför. 

Det blev en lång lunch på drygt ett par timmar. Vi hann med kaffe och blåbärsmuffins och även ett glas cava "i väntan på nästa båt" innan vi bröt upp. Väldigt nöjda gick vi därifrån och tog Zita-båten över till Smögenbryggan. Det tar kanske ca 15-20 minuter att gå runt men bara typ 1-2 minuter över med båt...  Det hade precis börjat regna när vi reste oss så vi fick gå den där kvarten från Smögenbryggan hem i regn, men det gjorde egentligen inget för vi hade rejäla regnjackor med oss. 

Nu har vi softat i soffan en stund och väntat på att regnet ska lägga sig, vilket det nu gjort... och nu snart, väntar ett klassiskt fredagsbad... 

Maria 

Klänningsgalen (del 7)

 

Nej, ni har ju inte tagit del av precis ALLA mina klänningar än... Jag har ju ett gäng som bor här i kusthuset året om. Sådana där klänningar som jag egentligen inte använder men TROR att jag ska använda på kusten... Det har väl blivit sisådär med det... 

De tre översta är i alla fall från Odd Molly allihop. Ganska "typiska" för Odd Molly och romantiska och somriga. Blå såklart... undrar hur många sommarklänningar jag har som är blå... Den ljusa med vit botten påminner mig väldigt mycket om en gång då vi var i Newport, USA jag och Mannen i mitt liv. Hade den när vi var ut och åt en kväll och det var så mysigt och trevligt. 

Bilden ovan: Den gula har en lite rolig historia... Jag gick bakom en tjej vid tågstationen hemma och hon hade en så himla snygg gul klänning på sig, tyckte jag. Till det bar hon ett par höga kilklackar från Tommy Hilfiger, lika som jag har... Jag kunde inte släppa den snygga outfiten så jag lyckades faktiskt googla fram den där gula klänningen. Jag hade ju ingen aning om vilken prisklass eller något... men blev positivt överraskad när jag hittade den hos Cubus för typ en tredjedel av vad kilklackarna kostade.  

Den blå i mitten är en rak enkel skjortklänning i jeanstyg och den vita är i helspets och är tolv år gammal vid detta laget. Tänker att jag ska ha den på midsommar, men det blir alltid något annat ändå...

Så till de sista av dessa som bor här nere. Den randiga bomullsklänningen från Pelle P, som numera faktiskt har två butiker på Smögenbryggan, köpte jag första sommaren här nere. Det är verkligen en "kustklänning". Den vita är en superfyndad klänning för ett par hundra istället för nästan 2200 kr.... ja, det är sant! Det fanns ett märke som hette Yellow Ferry en gång i tiden, bara något enstaka år tror jag. 2014 köpte jag i alla fall denna vita och även en svart som jag visat er tidigare. Jag fanns med på bild i den svarta på Yellow Ferrys facebook-sida... det ni ;) 

Den sista i bild är min absolut första klänning från Stockholms klänningsfabrik. Köpte den en sensommar för vad kan det vara... 5-6 år sen? Det har blivit måååånga av det märket sen dess...

Och... det har blivit fler klänningar sedan jag började lägga upp dessa smått tokiga galna inlägg med alldeles för galet många klänningar... Så för den som vill... fortsättning följer

Maria

Smögen runt

I söndags eftermiddag, innan vi kröp ner i spabadet, kände jag att jag behövde lite frisk luft efter att ha suttit någon timme i syrummet. Havsluft var precis vad jag behövde, så vi tog en sväng med Mormor-båten, jag och Mannen i mitt liv.  

Det blev en tur runt vår ö, vårt Smögen. Om ni fortsätter läsa så följer här en bildbomb, och varsågoda att hänga med på vår båt-tur...

Vi gled sakta ut från vår hamn och förbi Makrillviken ut på mer öppet vatten, för att fortsätta in mot och  igenom "Smyghålet", en smal passage under bron mellan öarna Smögen och Kleven. Den är inte bara smal, den där passagen, den svänger i typ 90 grader också...

När man försiktigt tagit sig igenom möts man av de välkända färgglada sjöbodarna i ena änden på Smögenbryggan.... de är ganska stort representerade på google om man söker på just Smögenbryggan.

Blickar man bakåt, eller akterut kanske det heter på "båtspråk", så ser man hur snävt det är och hur tvär svängen faktiskt är.  

Vi gled igenom hamnen och konstaterade att många av de större båtarna åkt hem. Det var ju trots allt söndag i slutet på semestrarna, en vecka in i Augusti.  Asta av Smögen låg som hon brukar någonstans intill Smögenbryggan. Denna gång låg hon på Klevensidan. Asta är en K-märkt gammal motorfiskebåt som är byggd 1916. Ibland finns tillfälle att gå ombord på henne och kika, men det är inget vi hittills gjort. 

Vi fortsatte i sakta mak genom hamnen.

Passerade alla butiker, krogar och annat som finns där.  De flesta restaurangerna här på Smögen ligger ju just på Smögenbryggan med utsikt mot hamnen. Men en och annan ligger ju på annan plats också. 

På Kleven-sidan ligger Musselbaren. Eller "Klevens tre kök" som det nog heter numera, eftersom den innefattar "Pizzabistron, Musselbaren och Alex lilla kök". Tror de gav den det nya namnet när menyn utökades med bland annat pizza. Väldigt goda pizzor och även Moules Frites, där för övrigt! Vi hoppas på att hinna med ett besök där innan vi åker hem. 

Längst bort på Smögenbryggan, alldeles intill Fiskeauktionen finns Göstas "imperium", som är både Fiskekrogen och fisk och skaldjursbutiken. Även Hållö Bar och något mer matställe ingår där.  Göstas fiskekrog har öppet året om, det är den enda krogen förutom restaurangen på Smögens havsbad, som har det. Nu var det länge sen vi var där p g a en seg pandemi bland annat. Men vi ser fram emot att besöka dem i höst. Så här års passar vi på att besöka säsongs-ställena. 

Jag kan inte direkt påstå att jag "'älskar att åka båt", men vår båt är ändå en stadig båt och säker i denna miljö, samt att jag litar på min egen kapten som rattar den vant och säkert. Kanske extra säkert när jag är med ;)  I söndags tog vi det vääääldigt lugnt, åkte bara som mest runt 7 knop faktiskt. Som att puttra runt i en snipa, som Mannen i mitt liv sa. 

Det gjorde ju att vi kunde smutta på kaffet under åkturen och prata med varandra utan att behöva skrika ;)  Vi passerade viken där Sjöräddningssällskapet håller till. Landvägen är det inte många minuters gångväg från vårt hus. Man brukar se dem rätt ofta ute på vattnet och vi har sett när de rycker ut på ett och annat också.  Så himla viktigt att de finns och jag skulle önska att alla människor med båt faktiskt är med och betalar till dem, så de kan finnas kvar. 

Vi fortsatte vår tur mot Kungshamn, eller vi passerade i alla fall förbi mellan Smögen och Kungshamn.  På bilden nedan, där kan man säga att vi bor på andra sidan den där klippan, nedanför det där berget, så det är inte många minuters gångväg om vi skulle vilja sitta där och se mot Kungshamn t ex. Finns även en badplats där i krokarna, för den som vill bada från klipporna. 

Och här har vi alltså Kungshamn i bild. Kungshamn är "huvudorten" i Sotenäs kommun, som även innefattar Smögen, Väjern, Hunnebostrand och Bovallstrand om jag inte är helt fel ute nu...  I Kungshamn finns vårdcentral, apotek, sporthall, systembolag, flera mataffärer, klädbutiker och annat som kanske inte finns på de andra små orterna jag räknade upp. 

Vi fortsatte mot Smögenbron, som förbinder Hasselön och Smögen med fastlandet Kungshamn. Den är 400 meter lång, 35 meter hög och byggdes mellan 1968-1970. Innan dess var det färja mellan. Där på klipporna  en bit före själva bron, där brann det ner ett hus när vi var här i vintras... vi såg både lågor och rök när vi satt ute i spabadet en fredagkväll, tror jag det var. Läskigt. Extra läskigt när man själv varit med om att ens hus brunnit... 

Hur so, det var inte det vi skulle avhandla nu... vi åkte under bron och här ser ni trätrapporna som man tar när man gått över bron och ska till Kungshamn (man kan gå runt bilvägen också förstås). Om man går till vänster när man kommer ner för trapporna kommer man bort till centrum av Kungshamn. Längs Strandpromenaden, "boardwalken", ligger en del restauranger och caféeer. Bland annat Tant Anton som jag berättat om tidigare.  Går man istället mot andra hållet...

....så kommer man till Feldts Brygga, en annan mysig fisk- och skaldjurskrog som bara är öppen under säsong. Vi gick dit igår, jag och Mannen i mitt liv och njöt av en mysig lunch på tu man hand. det har ju inte blivit mycket av den varan eftersom vi haft familj här precis hela tiden sedan vi kom ner. 

Vi fortsatte förbi Feldts och vidare förbi Hasselön och mot Hasselösund. 

Hasselösund är en annan passage här mellan öarna och det är som ett litet eget samhälle där kring Hasselösund.  Väldigt pittoreskt!

Jag tänker alltid på Saltkråkan när vi åker genom där, eller om jag promenerar förbi där, man kommer ju dit landvägen också. Det är bara ca 10 minuter från vårt hus till hamnen där.

Så kom vi ut på det mer öppna havet igen....

....och lämnade Hasselösund bakom oss.

Vi åkte utanför och längs med Sandön. Det är där jag brukar ta mina promenader längst ut på udden, när man passerar kyrkan och den stora badplatsen först. 

Jag tror aldrig att jag njutit så mycket av en båttur tidigare, vi brukar alltid åka lite fortare och det är inte så att jag blir sjösjuk, men det kan komma rejäla dyningar och höga vågor här ute och då är i alla fall inte jag jättekaxig... Men nu var det så mysigt att glida fram lugnt och fint och blicka ut över horisonten och havet som glittrade i solen. Lillprinsessan tyckte att det blinkade när hon var med en gång, och det gör det ju faktiskt. 

'

Vi styrde båten hemåt igen, det började ju dra ihop sig till "spabad o´clock" om man så säger... Till höger i bild, in där emellan ligger Makrillviken och nedanför vattentornet ligger både Smögens havsbad och Makrillvikens vandrarhem. 

Den "klippremsa" som är till höger i bild, den halvön eller udden eller vad man säger, den heter Glommen.  Och det är på Glommen vi oftast går ut och sätter oss när vi har klipphäng med Champagne...

Ungefär någonstans mitt i bild, brukar vi slå oss ner några meter upp från vattnet. Jag tror att det är den bästa aktiviteten här på Smögen, faktiskt...

Där inne i viken, Strömsundsvik, där är "vår brygga", "vår badplats"... ni vet de där 117 metrarna  gångväg, som jag pratar om ibland... Vi svänger vänster där i båtens färdriktning och är på plats hemma i Kyrkviken igen. 

Kanske var det någon som hängde med hela turen runt?  Då har ni fått se lite annat än det man kanske bara ser vid ett besök på den "berömda" Smögenbryggan. Smögen är ju mycket mer än bara det... 

Maria