måndag 31 maj 2021

Konstväxter i fönstret

 


På bordet i det där rummet som vi brukar benämna finrummet, eller salongen, eller loungen... det där rummet som vi ganska sällan använder... där på soffbordet står en av de Mors dags-buketter som jag fick igår.  Levande blommor. Jag har ju annars anammat detta med snittblommor som är konstgjorda. Hur praktiskt som helst när man som vi flackar och far lite uppåt och nedåt till våra hus, men ändå vill ha fint på bordet. 

I de andra två husen har vi ju inget annat än konstväxter. Det är liksom helt uteslutet med äkta växter.  Det finns ju så fina konstgjorda växter numera, som inte alls känns och ser plastiga ut. Hemma här, har jag inte haft annat än snittblommor av konstgjord art tidigare, men idag har jag faktiskt införskaffat två stycken vita Hortensior till fönstren i det där rummet som har så många namn.  Av två anledningar. Mina Fredskalla hade fått vänta lite för länge på vatten, så de var rejält trötta, samt att en viss liten hund är där och tuggar på bladen ibland. Jag tror de är giftiga... men han verkar stå emot dem, eller så trasar han bara sönder de för det brukar ligga lite grönt skräp på golvet. 



Så nu blev det helt ofarliga växter som jag inte tror lockar att tugga på.  Blir perfekt under semestern också, för den som råkar ut för att vara blomvakt... Jag har köpt lite levande växter idag också, till trädgården. Några har jag hunnit trycka ner bland daggkåporna under vår ek, och de andra får vänta någon dag tills jorden som vi beställt, dyker upp. Det sker en rokad ute i trädgården äntligen, för i helgen hjälpte Mannen i mitt liv mig med att flytta på gräsklippartråden och gräva en rabatt. Nöjd jag!

 
Just nu är jag så himla pepp på att få ordning på riktigt i trädgården och på trädäck. Det är tur att jag har så mycket energi till alla projekt. Förutom utomhusprojekt som planteringar, lite bättringsmålning på husdetaljer och ett försök till att snygga till däckstolarna som tappat en del färg, så har jag även lite inomhusprojekt... det är ju inte helt klart i köket och jag har lite sömnadsprojekt på gång som ska vara klart till midsommar och en familjeangelägenhet har gjort att det är lite extra rörigt och lite mer-jobb på sina håll. Men det ska väl bli ordning så småningom tänker jag!



Maria

söndag 30 maj 2021

Mors Dag. Sorgen, lilla mamma och den lilla duvan.

 Mors Dag.

Jag är tacksam och lycklig över att få vara en av alla som delar denna dag. Så tacksam och lycklig över att få vara mamma till våra fyra underbara döttrar! 

Mors dag handlar ju inte bara om att vara mamma... det handlar ju minst lika mycket om att ha en mamma... nu när jag inte längre har min mamma kvar i livet så har ju Mors dag till hälften försvunnit ur mitt liv, känns det som. 

Det är nu snart fyra månader sedan Lilla Mamma somnade in efter den tragiska och fruktansvärt onödiga olyckshändelsen när hon föll så illa i trapphuset. 

Jag får frågan ibland från vänner och bekanta hur jag mår nu när det gått en tid. 

Självklart känner jag en sorg över att min mamma inte finns med bland oss alla längre. Självklart känner jag en sorg över min pappa som nu lever ett ganska ensamt liv efter sin livskamrats bortgång. 

Jag var oerhört ledsen där i början när olyckan inträffat och vi fick veta att det inte fanns något man kunde göra för att mamma skulle klara sig... Jag tror aldrig jag någonsin gråtit så mycket. Jag trodde aldrig att mina tårar skulle ta slut... Det gjorde vansinnigt ont! Jag somnade på kvällarna och på morgnarna när jag vaknade blev jag smärtsamt påmind...

Men kanske är det som jag läst någonstans att det finns en mängd tårar för varje sorg, som måste ut... innan man på något sätt kan gå vidare... jag säger inte att det är så men för mig har det kanske hjälpt... Jag har tillåtit mig att vara ledsen samtidigt som jag har tankat energi hos min närmsta familj, Mannen i mitt liv, barn och barnbarn... 

Jag har tänkt så mycket på mamma, tänkt på alla stunder, speciella händelser och vardagliga ting vi upplevt tillsammans, och bevarat henne som ett ljust och varmt minne i mitt hjärta. Jag saknar henne fortfarande, men det känns inte längre jobbigt att tänka att hon inte är med oss längre. 

Det kanske låter hårt i någons öron men jag har känt att jag måste kunna gå vidare och hitta balansen hos mig själv. Jag har så mycket kvar i livet, så många som behöver mig som en hel och glad människa. Jag ville inte vara kvar längre än nödvändigt, i det svarta hål som jag hamnade i där i början. Kanske kan man inte bestämma det själv... men ändå.. på något sätt bestämde jag mig för att fokusera positivt och minnas med glädje... Och jag är säker på att mamma vill att det ska få vara så. 

Jag har henne med mig inom mig, och ibland tror jag faktiskt att hon är mer närvarande än jag kan förstå... Som när vi sist var på Smögen, nere i vårt andra hem och jag var ute och rensade bort lite grässtrån bland planteringarna i trädgården...

En liten duva hoppade och småflaxade runt och satte sig lite här och där på olika ställen ganska nära mig... Jag som egentligen har lite fågelskräck, undrade mest lugnt vad den höll på med? Det var urnsättning för min mamma dagen innan, vilken jag inte var med på dels för att det inte passade att åka upp och jag kände att jag inte hade behov av det för min egen del, och just den där tanken på urnsättningen dök upp... och jag tänkte på mamma när jag såg på den där duvan... 

Sen, några dagar senare, kom jag att tänka på en annan grej... min svärmors bästa väninna sa tydligen alltid att när hon gick bort skulle hon bli en skata i sitt nästa liv... och så tänkte jag återigen på den där duvan... och då... då mindes jag ju plötsligt att när min mamma för några år sedan låg inne på sjukhus för en operation, då hade en manlig sköterska kallat henne för "lilla duvan" för att hon var så liten och lätt... vägde liksom ingenting när de skulle hjälpa henne upp ur sängen... 

Ja, hon var faktiskt liten, min Lilla Mamma. Det har hon alltid varit. Min pappas någon kompis ska tydligen ha frågat i ungdomens dagar om han hade kvar den där "lilla fjällan"... "Fjälla" betydde flickvän/tjej, då på 60-talet, (åtminstone i Dalarna) för den som inte vet...  Jag hade inte vetat det om inte min mamma berättat detta när jag var ung. Och ja, han hade ju den där lilla fjällan kvar i många, många år, min pappa. 

Idag när det är Mors Dag och jag inte kan ringa och säga Grattis längre, som jag alltid gjort i alla år, så tänker jag i alla fall lite extra på min mamma. Min Lilla Mamma, den lilla duvan... 

❤️🕊❤️


Maria




lördag 29 maj 2021

Klänningsgalen (del 2)

 



Jisses vilken följetång trädgårdsväxterna blev. Helt plötsligt blev det som flera sa att det var Akleja, istället Malva... Jag lägger ned trädgården ett tag nu, det blev bara förrvirrande ;)

Istället dyker vi in i min klänningsgarderob, där jag har "planterat" klänningarna och har full koll på vilka de är ;)  Första bilden, de är alla "Desigual-klänningar". Den första som var min första, den har jag fått av Mannen i mitt liv på en födelsedag. Kanske när jag fyllde 41 eller 42? Jag blev lite förtjust i de där roliga kretaiva klänningarna så det blev ett gäng. Den fjärde i bild är också köpt av Mannen i mitt liv. Jag använder ingen av dessa längre, men de är roliga att titta på. 


Bild nummer två: första, tredje och sista klänningen är Odd Molly, som jag hade som favoritmärke ett tag. Två i bild är en Pernilla Wahlgren som jag hade på mig när familjen överraskade Mannen i mitt liv med restaurangmiddag när han fyllde 45.


Nummer tre i bild nummer två är en velourklänning som jag sytt själv. På ärmen är det ett broderi som jag sytt på min maskin och den har även ett större broderi på ryggen. Jag blev inte riktigt nöjd med den så den har inte använts mycket. Nummer fyra är ett billigt tight fodral i spets, som jag hade på en julshow "Stjärnklart" för mer än tio år sedan. Lite nöjd att jag faktiskt fortfarande kommer i den, även om den inte används och har hamnat i kassen som ska till stadsmissionen. Näst sist är en klassisk svart sak som köpts för några hundralappar men som skulle kostat ett par tusen... Såna fynd gillas! Sist i bild är köpt till en 50:årsfest hos Mannen i mitt livs kollega/delägarpartner. 

Nu har ni hittills sett 36 klänningar ur min samling och det finns fler... 



Maria






fredag 28 maj 2021

Uppdatering... tibast...som inte är tibast och vad är batist...


 Oj, vilket engagemang mina växter har satt igång! :)

Förutom att några av er skrivit här på bloggen, och att min kusin skrivit på Facebook och messenger så ringde till och med min telefon. Det var ett okänt nummer och jag svarade inte, men då fick jag ett sms av en kvinna som googlat fram mitt nummer och informerade mig om att mina TIBAST inte är tibast... det är slånbär... och de är ju inte giftiga, det vet jag ju... Hon tyckte det var synd att bären skulle uppfattas som giftiga om de inte är det, och det är ju sant :)

Som min kära kusin sa, det är ju svårt att se på bara någon bild vad det kan vara för växter och många växter är ju väldigt lika varandra. Tycker jag i alla fall... ;)  Det kan mycket väl vara slånbär och jag ska hålla utkik i höst vad det blir för färg på bären, om vi är där och hinner se dem. 


Den rosa-lila växten vid trappan är det inte någon som kommit med förslag på vad det är... och det skulle enligt denna kvinna vara en Myskmalva,  eller en annan sorts Malva. Myskmalvan är ofta vit tydligen. 

Jag är inte helt säker på om det är någon Malva, de såg ut att ha lite större blad än vad min växt har. Men vem är jag att påstå detta, jag har ju ingen aning ;)  Men när jag ändå är i farten så kan jag berätta att BATIST, är ett sorts tyg. Ett lätt och ganska glesvävt tyg. 

Nu lägger jag ner detta med trädgård för idag, jag lovar! (vet att jag typ skrev det sist också) Ska bara berätta att växten på bilden överst är Aklejan, från förra blomningen.  Tänk ändå vad man får lära sig av att blogga ;) 


Maria


Det är Tibast!

 

Godmorgon Fredag! Sorry... jag ska plåga er med mina trädgårdsbilder idag igen... Men jag måste ju berätta vad de där buskarna i vår kust-trädgårdstomt är för något. Min kusin som är trädgårdskunnig och även studerar trädgårdsdesign, fick en till bild på buskarna som jag hittade från förra året, och då kom svaret!

Det är TIBAST! Säkert fler som hade knäckt nöten med bättre bilder. Men jag hade verkligen ingen aning! Jag har nog aldrig ens hört ordet, namnet? Däremot känner jag till ett anagram till ordet... BATIST, som är lite mera mitt område... Känner ni andra till vad det är? 


Min kusin upplyste mig om att bären som kommer på hösten är väldigt giftiga, och det kan ju vara bra att ha koll på när man kanske har småttingar med sig. När hon skrev det om bären, så mindes jag ju att de haft bär någon höst när vi varit där. 

När jag ändå letade lite bilder från förra året, så slänger jag in ett par till i inlägget. Här ser ni hur det såg ut förra sommaren, med mera vildvuxet gräs runt stenar och klipphäll. Nere i hörnet syns också gräslöken blomma. Det är fullt med gräslök på baksidan. Jättevackert när den blommar, men luktar rätt starkt när några faller under trimmern...


När vi är där nere hela semestern brukar vi som sagt ställa fram solstolarna på soldäcket. De används aldrig jätteflitigt, men ganska mysigt att sitta där med en bok och en kaffekopp. Hoppas på många sådana stunder i solen denna semester... Där ser ni Aklejan också, som flera av er svarade att det var. 


Jag fick även bekräftelse på att det är en syrén som växer alldeles nedanför trappan. Syns ännu bättre på den här bilden, tycker jag. Där ser man växten som breder ut sig på trappsteget också. Den blommar i lila, hade nog faktiskt glömt det... men nu kommer jag minans det ;) Får se om jag försöker flytta undan den, den sitter ju inte jättepraktiskt till, kan man väl tycka... Syrénen ska jag försöka gräva upp och flytta lite åt sidan. 


Ja, så blev det ett trädgårdsinlägg idag igen då... och samma trädgård som igår... fantasilöst kan tyckas... Ska försöka hitta på något annat till nästa gång ;) 

Fredag idag i alla fall! Här är motion och frukost avklarat. Jag ska ta en dusch och snygga till mig lite och sen ska jag åka och fixa lite fredagsmys till kvällen.  Trevlig fredag till er alla!



Maria

torsdag 27 maj 2021

Trädgård, vildvuxet och ordnat på kusten

 


Inget direkt prima trädgårdsväder idag heller, tycker jag nog. Men det har liksom hänt något med mig och trädgård... när jag gått och lagt mig så ligger jag och googlar växter och söker inspiration på pinterest m.m... Det hade jag aldrig kunnat tro när jag och Mannen i mitt liv köpte vårt första hus för snart 28 år sedan och fick en uppvuxen tomt med bärbuskar, massor av äppelträd och blomrabatter på halsen. Med ett tvillingpar som var ett år när vi flyttade in, så kan jag säga att det blev inte samma underhåll på den trädgården mera... 

Men i takt med att barnen vuxit upp och jag har fått mer tid över, så är det både roligt, kreativt och avkopplande att pyssla i trädgården.  Nu är jag jättenyfiken på hur mycket som hänt i kusthusets trädgård sedan vi var där sist. 

Trädgården som både är lite "vildvuxen" men även har en hel del planterade växter mera "ordnat". Som ni ser på första bilden så har vi växter på höjden längs en klippvägg. Det är tidigare ägare någon gång som planterat ner lite av varje. Förra året var första sommaren som jag verkligen kollade vad det var i de små "grytorna" som är anlagda lite här och där i skrevorna och klippavsatserna.  Förutom i de "grytorna" så slingrar det sig någon vintergrön växt och breder ut sig rätt stort. vet inte vad det är, men jag tror den får små små blommor på hösten... i gult...om jag inte minns fel...

På andra bilden har jag fotat denna "klippvägg" från terrassen (som ni ser i bild på första bilden), där ser man kanske lite tydligare de olika "grytorna" med plantor. Det sitter en rönn där till vänster i bild, under tall-grenen. Den tror jag nog att jag ska försöka komma åt och gräva bort. Den måste ha spridit sig naturligt och det måste ju vara bättre att sätta en perenn blomma där istället. Krukan som står där är mest bara "undanställd" men smälter in rätt bra. Jag flyttade dit den där vinterväxten, (som jag tror heter Skimmia...?) när jag satte penséer i krukan vid entrén. 


Jag hittade ju lite planterade växter där under det långa gräset som varit vildvuxet runt en sten t ex som ni ser på bilden ovan. Jag tror i alla fall att det är någon som planterat de där. Det ser så ut. Vi var ju på visningen och även köpte huset i juni 2017, men fick ju inte tillträdet förrän i oktober, så lite svårt att minnas hur det såg ut när vi var på visningen och vad som hände fram till oktober. 

Plantan på bilden nedanför, den kom också fram i det höga gräset. Jag har nog skymtat den tidigare år, men inte riktigt brytt mig om att trimma fram den. Nu gick vi loss ganska bra med trimmern, annars har vi som sagt haft det lite mera vildvuxet kring stenar och hällar. 

Jag har ingen aning om vad det är för blomma, men jag har nog sett den blomma... kanske i gult den med? Skulle inte förvåna mig... gult är inte direkt min favoritfärg på blommor och inte på annat heller för den delen. 

Men jag skulle gissa på att de där plantorna som jag letade fram mellan stenen och hällen, är samma sort som den ovan? Eller vad tror ni, om ni tittar på bilden nedanför och jämför?

Är det någon som vet vad detta är, de "ulliga" vita buskarna? De växer i massor i trädgården. Först trodde jag att det var buskar som växer vilt. Men nu när vi trimmade av så ser det ut som att det är ett gäng planterade på rad intill klippan, som ni ser på bilden nedanför. 

Första våren, under Kristi himmelsfärdshelgen när vi hade mina svärföräldrar med oss där nere så fick min svärmor syn på en korg som låg inslängd under terrassen på baksidan. Hon bad min svärfar krypa in och ta fram den till mig. Den hamnade då bara i gräset intill den lilla trä-platån vid sidan om spa-badet. 


Där har den blivit stående sedan dess. Den är ganska klen och gles och är nog inte mycket att ha som kruka egentligen. 

Men titta! Det växer faktiskt något i den, upptäckte jag! Troligtvis så ställdes väl korgen på en stackars liten planta som var på väg upp... att jag inte sett den tidigare beror nog på att det växte gräs i den också... Men nu har jag rensat fram den och jag tycker det ser riktigt läckert ut. 

Någon låg liten växt breder ut sig lite på ett av trappstegen upp på terrassen. Jag vet inte om jag ska snygga till den lite mer och låta den vara kvar där, eller om jag ska ta bort den. Det var lite "geggigt" om man lyfte på det som bredde ut sig, kan jag meddela... 

Den större plantan nedanför... visst är det väl en syrén? Eller har jag fel..? Jag skulle gissa att det också är något som spridit sig själv. Vem skulle sätta en syrén eller något annat just där? Vid sidan om tarppen, nedanför/vid sidan om spabadet är det som en grop i gräsmattan. Funderar på att gräva ur lite mer och flytta den dit, så kommer den bort en aning från trappan i alla fall. 


Om man står nedanför terrassen, vid den där trappen och tittar uppåt i trädgården så ser det ut som bilden nedan. Under päronträdet som jag tror är något slags prydnadspäron, ligger det lite stenar här och där placerat och vi funderar på om vi ska plocka bort dem eller hur vi ska göra. de ligger lite "hipp som happ" och jag vet inte vad de tjänar för syfte. Intill klipphällen är det ett trädäck byggt. Jag kallar det för soldäck, och vi brukar ha ett par solstolar där, men använder nästan aldrig den ytan. Mest blir det att vi hänger på terrassen som går runt tre av husets sidor, och där vi stängt öppningar så vovven inte kommer ut. 


Sist när jag visade bilder från den här trädgården så berättade jag ju att vi själva inte satt ner några växter, men att vi kanske skulle vilja plantera en ros mot väggen på källarfasaden. 

Vi tänker oss att vi plockar bort lite av stenarna  (där stegen ligger) och gräver ett litet land där, fixar dit en spaljé och stoppar ner någon ros som kan klättra lite fint. Kanske en röd variant (Flammentanz är den enda jag känner till) så den lyser upp och syns ordentligt! Man kan ju sätta lite annat framför och intill också.  Kanske peta ner några frön av Stockrosor...



Det är väl det enda vi har en idé om att förbättra trädgården med. Annars får den vara orörd, vi försöker underhålla den som den är.  Den här sidan är sidan mot vägen och motsatt mot den sida av huset som vetter mot det där päronträdet, så får ni ett hum om hur det ser ut. Huset är ju i tre plan om man räknar med källarplanet och eftersom källaren är inredd och är som sutteräng så har den en entré där som vi nästan uteslutande använder. Annars finns det en ganska hög trapp upp till terrassen på mellanplan och där är den egentliga huvudentrén. 


På bilden ovan ser ni en del av den där terrassen, det är utanför köket där vi har utgång ifrån.  I slänten ned mot hörnet började det grönska rejält sist. Jag rensade ur ordentligt gången innan och det hade vuxit en hel del på de knappa två veckor det blev emellan besöken. Jag vet inte vad det är för större buske, eller va de grågröna marktäckarna heter, men de får små vita blommor. 

Sen är det ormbunkar som håller på att "krulla upp sig" och slå ut. nedanför är det väl någon sorts funkia, tror jag. Men just där ser det mest ut som Liljekonvaljblad ;) 

Jisses vad jag längtar efter att få komma ner igen! Längtar så efter att fås e vad som hänt i trädgården och ser fram emot att fortsätta putsa lite här och där bland växterna. Men framförallt så toklängtar jag efter att bara få vara där! Våra äldsta döttrar med familjer är där nere just nu och jag är verkligen avis! ;) Men tiden går fort och snart är jag också förhoppningsvis där! 


Maria




onsdag 26 maj 2021

Klänningsgalen! (del 1)

 


Hej så här på kvällskvisten! Hoppas ni inte regnat bort... Det hade nog jag nästan gjort om jag hade varit ute och fixat med utomhussysslorna. 

Nej, istället var det en perfekt dag för inomhussysslorna! Jag har haft det där med garderoben "hängandes" över mig länge nu... Trots att vi har en rejäl walk-in-closet (eller, med den ordningen som råder där, är det mer en klädkammare måste jag nästan erkänna)  jag och Mannen i mitt liv så har jag för mycket kläder för att ha alla framme året runt.

Därför brukar jag skifta vissa plagg som är rena sommarplagg och de som är rena vinterplagg (mest är det färger som avgör, och kanske lite material). Så det har jag gjort idag. Men först gick jag igenom alla mina klänningar. Alla mina mer än 100 (etthundra) klänningar! 


Jag är verkligen klänningsgalen. Är svårt förtjust i mönstrade klänningar i varierande färger...  De flesta av mina klänningar har något minne med sig, är köpta eller sydda för något speciellt tillfälle. 

Med åren har det blivit så att jag haft svårt att slänga dem, jag har rensat ur några men som sagt, det har blivit en samling nu... Och det började nog nästan med klänning två på översta bilden. Jag köpte den till en cykelfest 2009, och det var nog den dyraste klänning jag då hade köpt med sina ca 700 Kr...drygt ett halvår innan hade jag köpt den grönrutiga intill, av samma märke, Bondelid,  för halva priset och alla klänningarna på den bilden är samma märke. Någon köpt på rea och någon har jag fått i julklapp av Mannen i mitt liv. 


Bild två, den första i bilden har jag också fått i födelsedagspresent av honom, när jag fyllde 39 måste det ha varit? Nummer två i bild fick jag på min 40:årsdag i alla fall, också av Mannen i mitt liv. Nr 4 sydde jag till min ena svägerskas bröllop och nr 6, som är samma modell sydde jag till Mellandotterns student.


Klänning nr 2 på sista bilden köpte jag till Mannen i mitt livs 40:årsfest. Den rutiga i blått intill har jag sytt själv. Den har broderade rosor nedtill på ena sidan, som man kan skymta. Det var en period där jag hade många klänningar med lite "rysch och pysch", volanger och spetsar och kombinationer av olika blommiga tyg, som den där näst sista som är av  det danska märket Container. Någon som känner till det? Tror inte det finns kvar längre? 

Ingen av dessa klänningar är något jag använder numera, men som sagt jag kan inte slänga dem... det är ju min samling ;) Jag har rensat bort några idag, faktiskt. Några hemsydda som jag högst troligt  aldrig mer kommer använda och några riktigt "billiga trasor". Men alla lite dyrare, de sparar jag. De ligger arkiverade i en stor låda. 

Även de där riktigt höst-och vintriga klänningarna ligger i en låda på en hylla i den där klädkammaren.Är det kanske någon som känne rigen någon av dessa klänningar, som har eller har haft lika? Ja, inte de  som jag sytt själv då förstås ;) 
(fortsättning följer, det finns fler...)



Maria

tisdag 25 maj 2021

Hus och trädgård - tankar, idéer och planer

 


Vilken härligt det är nu, den här tiden på året. Det gröna liksom exploderar och vi är bara i början på det som förhoppningsvis ska bli en skön och fin sommar lite åt det mera vanliga... 

Jag har verkligen blivit pepp på att fixa trädgård. Vi har bott i detta hus sedan mars 2012, men trädgården har vi väl inte ägnat allt för mycket tid till... mer än att vi gjort iordning halva framsidan, nedanför vår "porch" (ja, jag säger fortfarande porch istället för veranda, för i mina ögon är det en amerikansk veranda), det gjorde vi nästan på en gång och har till och med hunnit byta ut de första rosorna i rabatten, utöka densamme och ta bort en gräsyta. 

För något år sedan gjorde vi rabatten nedanför fönstren som är utanför porchen, och det är de växterna jag behöver flytta. Eller i alla fall så behöver Syrénhortensiorna komma bort från det soliga läget (det är sol i stort sett hela dagen där) och då tänkte jag att jag flyttar på Smällspireorna också och sätter rosor där. Alla rosor vill väl ha sol!?  Eller....? Jag tänker mig rosa rosor av sorten The Fairy (hade sådana vid förra huset). Blev lite förvånad när jag såg att de blir 60-80 cm, men det finns tydligen olika, för en annan blev 30-50 cm och det är de jag vill ha, så de inte sticker upp för mycket under fönstren. 



Den rabatten är inte så djup och jag kan bara inte med att be Mannen i mitt liv flytta ut kantstödet och lägga om robotklipparens tråd... så det blir inga växter framför men kanske man kan proppa ner en massa lökar med vita tulpaner i alla fall... Annars kanske man kan sätta någon annan vit, eller  kanske ännu hellre blå, perenn emellan varje rosplanta... något som inte blir för högt, men som sticker upp lite sådär "vildvuxet" och "spretigt" emellan. 

Jag vet HUR jag skulle vilja ha det... det är enkelt, bara att inspireras på pinterest m.m. men sen... hur tätt ska jag sätta dem och vad passar med vad i höjd och bredd, och det ena med det andra... Jag vill ju att de ska blomma tillsammans helst också...  Och så var det ju det där med olika sorters jord... jag har typ matjord... Haha... ni hör ju... 

Gaveln är ju ingen rolig syn direkt. En gräsmatta som inte alls är speciellt snygg... hela gräsmattan tog ordentligt med stryk den där supervarma sommaren för några år sedan då vi var nere på kusten istället för att vara hemma och ta hand om trädgården...  Här på gaveln har vi inte lagt ner så mycket på att reparera skadan mer än vad naturen själv fixat. 



Planen, eller tanken i alla fall... är att vi skulle vilja bygga ut ett burspråk av det vänstra fönstret i bild. Vi tänker att vi bygger ut som en "holk/fyrkant" med fönster på sidorna och ett par fönster rakt fram.  Jag vet, jag är usel på att förklara... men jag tror det kommer bli superbra om vi någon gång kommer söka bygglov och genomföra det... Jag har ju tidigare berättat om detta och det är ju alltså ett sovrum där idag, som ska öppnas upp och integreras med vardagsrummet som det högra fönstret är placerat i. 

Det där var egentligen en parentes, men jag ville ge er hela bilden. Jag har nämligen i flera år velat ha en klätterväxt där på gaveln till vänster om det vänstra fönstret (det blir således mellan husknut och ev. burspråk). Jag hittade en rosa klematis som hette "Hagley hybrid". På ett ställe skulle den ha halvskugga men på ett annat ställe stod det sol-halvskugga, så man kanske kan testa. 



Vi vill inte ha växterna precis intill husväggen så det kommer bli en spaljé av något slag med en ordentlig distans till huset. Vi har pratat om att lägga stenplattor precis utanför grusremsan, eftersom gräset torkar så snabbt där.  En annan variant kan ju vara att lägga runda stenar, men nu har vi ju plattor på framsidan redan, så vi får se vad det blir.  Klematisen ville ha något för rötterna stod det, så jag tänker mig funkia framför, det skulle kunna vara fint. Så kan man ju alltid sätta något lägre på sidorna också, så blir det en hel rabatt.

Jo, nog har jag idéer och tankar och planer, allt... Jag ska bara få Mannen i mitt liv att hjälpa mig att gräva och flytta om gräsklippartråden... och så behöver vi ju lite jord också.... Men nu ska jag i alla fall gå ut och skrubba någon kvadratmeter av trädäcket, det klarar jag ju av själv ;) 


Maria




måndag 24 maj 2021

Livet tar och Livet ger

 Ja, det är väl precis så det är, det jag tänkte skriva om...

I februari 1998 gick min mormor bort och bara några dagar innan hennes begravning fick vi ett överraskande, oväntat positivt graviditetssvar, jag och Mannen i mitt liv.

Helt plötsligt väntade vi vårt fjärde barn utan att det just då var direkt planerat, men från första stund välkommet.  Våra andra barn har tagit lite tid på sig innan de blivit till, därför blev vi ju ganska förvånade när det visade sig att jag "plötsligt" var gravid.

Jag brukar säga att det var "ödet" eller livets mening att hon kom till oss, vårt fjärde barn, den fjärde dottern.  Det var nog meningen att hon skulle komma till oss, för i och med hennes ankomst så förändrades vissa saker i livet och det kändes inte längre hållbart att Mannen i mitt liv skulle fortsätta veckopendla som han gjort i några års tid redan. Det hela resulterade i att vi tog steget att lämna vårt Dalarna för att bosätta oss här i Uppland och äntligen fick vara en familj "på riktigt", med både mamma och pappa hemma om kvällarna och inte bara på helgerna. Och det där steget visade sig på många sätt vara bland det absolut bästa vi gjort. 


Nu i vintras, när min mamma gick bort, så tror jag återigen att ödet eller livets mening hade ett finger med i spelet... 

Det var meningen att Lillprinsessan skulle ha blivit storasyster i höstas, men det ville sig inte riktigt så, det blev tyvärr ingen bebis som kom och förgyllde vårt liv igen... Och efter det vet jag att Lillprinsessans mamma, en av våra döttrar, gått igenom ytterligare fler missfall. Man vill inte "lägga sig i" sina barns liv på det viset att man frågar om det är något nytt på gång, eller om de ens planerar flera barn, det kan ju vara känsligt,  och jag visste ju att de från början kanske inte ens var 100 % säkra på att de skulle skaffa fler barn än Lillprinsessan, så kanske hade de lagt de tankarna på hyllan... 

Men så en dag här i vintras, jag minns det så klart och tydligt, jag stod i duschen och bara liksom slogs av tanken eller kanske snarare en känsla... att nu... nu när min mamma tyvärr somnat in så kommer den här dottern att komma till mig snart och säga att det är en bebis på gång igen... att vi ska få fler barnbarn...

Mycket riktigt.. så fick jag beskedet strax innan min mamma skulle begravas, att dottern väntade barn igen. I samband med hennes mormors bortgång fick hon ett positivt graviditetssvar,  precis som jag hade fått 23 år tidigare då min mormor skulle begravas.  Behöver jag ens nämna att det gick en rysning igenom kroppen. Inte av obehag utan bara av förundran.... förundran och nästan lite skrämmande... och en varm och skön känsla av hopp. 

Ja, ibland kan jag undra över om jag emellanåt, i alla fall ibland... har något slags gåva att känna saker på mig, eller att ta in något slags... "meddelande"... "tecken"...?

Jag känner ett styng av sorg i hjärtat över att min mamma inte hann få veta att den här dottern väntar barn på nytt (hon kände såklart till det första missfallet) men samtidigt känner jag att hon vet... på något sätt vet hon...

Nu har det gått en tid och dottern har passerat halva tiden i sin graviditet, jag vågar berätta detta och jag har självklart fått tillåtelse av dottern att göra det. Hon tycker ju också, precis som jag,  att det är en fin historia... Och jag kan även avslöja att det är en till liten Lillprins som beräknas komma till oss i Oktober någon gång. 

Så välkommen! 



Maria

söndag 23 maj 2021

Fredag, Lördag, Söndag...

 


De går, de där dagarna. Här har jag verkligen inte legat på latsidan må jag säga. Nej jag har skurat nästan hela trädäcket på baksidan. (Åtminstone mer än halva...) De flesta av er andra är säkert jätteduktiga på att tvätta era terrasser, altaner eller trädäck eller vad ni har varje år. Det är inte vi, kan jag säga.

Det är sånt där som liksom bara glöms bort här hemma hos oss eller förträngs eller ja, jag vet inte vad jag ska hitta på för ursäkt? Sist det gjordes så var det nog säkert sisådär fem-sex år sen.... när Mannen i mitt liv testade den nya högtrycken som hade ett tillbehör för just terrasstvätt. 

Vi har väl den där maskinen kvar skulle jag tro, men när jag av någon anledning fick för mig för ett par veckor sedan att trädäcket kanske skulle fräschas upp lite, så tänkte jag inte på den där maskinen alls, faktiskt. Jag tog fram en skurborste och lade mig på alla fyra och började skura med diskmedel. Jag hade ingen såpa hemma då och jag testade på en liten yta. Det blev en enorm skillnad. Jag köpte såpa och fortsatte i torsdags och det blev lika bra. Så jag har skurat delar av däcket både i torsdags och fredags, men igår kände jag att min högerarm inte var riktigt på hugget för att fortsätta. Den hade nog blivit lite överansträngd av allt skrubbande.



Istället har jag ägnat mig åt fönsterputsning både igår och idag. Jo, nog använder jag väl högerarmen där med, men fönstren behöver jag i alla fall inte skrubba, det räcker med lättare rörelser, så det har inte varit några problem. Jag har tagit alla utom ett på utsidan på bottenvåningen. Vissa fönster är helt färdigputsade både på botten- och övervåningen, så jag har goda chanser att bli klar innan semestern. Ja, kanske till och med innan midsommar? 

Jag har helt gjort slut med Mr Kärcher nu. Jag tycker inte alls han höll måttet om jag ska vara ärlig. Nej, nu är det en mopphink halvfylld med vatten och en liten skvätt YES diskmedel, en fönstertvättare med mikroduk på som jag dränker ner i hinken och sen gnuggar på lite lätt på fönstren. Det ska vara rejält med vätska på fönstren. Sen tar jag en ny fräsch fönsterskrapa och skrapar av det uppifrån och ner från vänster till höger. Det verkar vara det absolut bästa sättet har jag kommit fram till nu. Äntligen känner jag mig riktigt nöjd med resultatet! Så ingen fönsterputs-maskin och ingen färdigblandad glasputs mer för min del. 

På övervåningen har vi tre lite mindre fönster på baksidan, de är av någon märklig anledning fasta och inte öppningsbara. Jo det ena som är placerat i Mannen i mitt livs kontor, som tidigare var vårt gästrum, det är faktiskt utbytt till ett öppningsbart, det blev för varmt i det sovrummet på somrarna. Jag kan inte riktigt förstå hur han tänkte, Mannen i mitt liv när han valde icke öppningsbara fönster på en övervåning... han brukar inte vara snål, så det borde inte varit ekonomiska skäl... men kanske hade han något som han tyckte var roligare att lägga pengar på när huset byggdes? ;)  (Men jag ska nog kunna se till att de byts ut så småningom.... ;)  )

De där fönstren är i skrikande behov av tvätt och jag får nog snart utmana min höjdskräck och ge mig upp på det där taket själv om det ska bli gjort innan semestern... Men för att Mannen i mitt liv inte ska känna att jag kritiserar hans hemma-arbete om han läser det här, så ska jag snabbt tillägga att han har byggt ihop något den här helgen, som vi pratat om länge... :) 

Han är faktiskt väldigt händig och även noggrann när han snickrar, Mannen i mitt liv. (Trots att han inte är snickare på riktigt) Vi gillar båda när saker är ordentligt gjorda och vi är väldigt förtjusta i detaljer. Han har byggt en hel del själv på vårt hus (och han har även ritat det) och jag är så nöjd med våra detaljer runt fönstren och på knutar m.m. 

Helgen har inte bara inneburit hemmafix, nejdå... vi har njutit av bad, god mat, gott bubbel och rejäla frukostar vid TV´n också. En alldeles lagom blandning av hemmafix, vila och återhämtning.  Så har i alla fall jag gått lite här i trädgården och njutit av äppelblom, grönskande gräsmattor och växter som precis börjar blomma i rabatten på framsidan. 


Jag har ju lite planer på mer växter och bland annat så behöver jag flytta de där syrén-hortensiorna från framsidan för de har det lite för varmt och soligt där... jag tänkte stoppa ner dem bredvid den där rhododendron-busken här på baksidan, mitt för parksoffan som står där. jag tror de kommer trivas bättre där, det är inte alls så soligt där nämligen. 

Och framför de vita däck-stolarna nedanför trädäcket skulle jag vilja sätta ner en rad med lavendel. Från hörnet på däcket och fram till bortre husknuten på uterummet. Tror att det skulle se trevligt ut med lite grönska och färg där i övergång mellan trädäck och gräs. Det skulle nog rama in och mjuka upp lite snyggt, eller vad tror ni? 

För övrigt så är det väl en underbar tid just nu!? Det grönskar, knoppas och blommar och fåglarna kvittrar och man vill ju bara stanna tiden lite, eller hur!? 



Maria

torsdag 20 maj 2021

Klänning med grävskopor till någon

 


Jag har sytt en klänning i ett tyg med grävskopor och andra maskiner. 

Den är till någon som tycker om att bära klänning och samtidigt gillar grävskopor och andra arbetsfordon. 

Så vem kan den vara till? Tja... kanske till en flicka som tycker om grävskopor eller till en pojke som tycker om klänningar? För det är väl så många av oss tänker... att det är det "vanliga" att en flicka tycker om att bära klänning, och om hon sedan även gillar grävskopor så är det inte lika "vanligt"... och det "vanliga" är att pojkar gillar grävskopor och om han gillar att bära klänning så är det inte lika "vanligt"... 

I mitt yrke inom förskolan pratade vi väldigt mycket om genus och man kan prata hur mycket som helst om det och vad genus innebär! Åsikter brukar kunna gå isär, ofta som en generationsfråga, faktiskt. Jag tänkte inte gå närmre in på det ämnet just nu, men jag har i alla fall sytt en klänning till någon som både gillar klänning och grävskopor och hen blev väldigt glad och stolt över sin "traktorklänning". 

Och jag tror att hen är ganska ensam om att ha en "traktorklänning"...? Eller vad tror ni? Har ni sett några klänningar ute i butikerna som det är traktorer/grävskopor på? Berätta gärna i så fall! 


Maria

onsdag 19 maj 2021

Äppelträdet står snart i blom

 


Vilka ljuvliga dagar vi har! Bäst att passa på att njuta för det skulle väl tydligen bli lite sämre i helgen?  Kanske bra, då kan vi sätta upp lite spegelpanel i köket så kanske det blir klart innan semestern...

Men nu är det utefix som gäller! Jag var ute i stort sett hela dagen igår. Jag skurade av våra vita däckstolar (som skulle behöva en uppfräschning med färg här och där), jag skurade en liten del av trädäcket (jäääättetråååkigt, men välbehövligt) jag torkade även av vårt räcke på porchen. Det är av något slags kompositmaterial och underhållsfritt och en ren fröjd att torka av. Nu skiner det vitt och vackert igen. 

Mannen i mitt liv klippte av gräsmattan. Vi har en robotklippare men eftersom vi inte hade kört igång den för säsongen ännu, så hann gräset växa en hel del bara nu under tiden vi var på kusten... så det klipptes av med "vanliga" gräsklipparen. Jag misstänker att robotens slinga behöver fixas till lite efter att vi utökade gräsmattan i höstas och jag vill ju flytta runt lite buskar och även bygga ut trädäcket... så kanske lika bra att pausa det hela...hm, men det är Mannen i mitt livs ansvar ;) 


Det blir även på hans ansvar att se till att trädäcket byggs ut... så vi får se om det blir något av det innan semestern eller ens i år...  Själv besitter jag inte riktigt de kunskaperna och färdigheterna att få ihop det hela med rätt material och få det rakt och plant och allt det där... 

Men jag är ganska bra på att gå runt i trädgården och fundera och planera och få nya idéer, nya projekt... det är jag nog faktiskt till och med vääääldigt bra på... ;) 

Jag gick ut redan vid kl nio imorse och började rensa lite i pallkragarna bland annat. De ska visserligen bort om...om... OM det blir en utbyggnad av trädäcket, men jag kan ändå inte leva med att det sticker upp en massa ogräs. Gjorde en spännande upptäckt. Mer om det en annan gång och ni ska även få lite bilder på hur trädäcket ska byggas ut. En annan gång. 


Idag blir det bara några bilder på äppelblom som håller på att slå ut. Det om något är väl en sån där härlig försommarkänsla!? (Jag har knäppt bilderna med "riktiga" kameran och jo... det blir nog lite bättre.) Imorse när jag kom ut var det alldeles tyst, lugnt och stilla... bara småfåglarna som kvittrade i skogen bakom vår tomt. Så himla mysigt och rofyllt! 

Jag ska fortsätta lite ute med att rensa under eken, jag har som en liten rabatt eller ett litet land (?) runt eken och där har jag satt daggkåpor och något annat lågt som inte riktigt tar sig och inte vet jag vad det är för något heller. Nu börjar jag inse att det kan vara bra att faktiskt spara de där små skyltarna som brukar följa med en planta... 

Jag är otroligt dålig på det. Tänker att en syrén är en syrén och en syrénhortensia är en just en syrénhortensia... men när man sen ska komplettera med en till syrénhortensia så finns det ju en uppsjö av sorter... och jag vet inte ens om det kanske är vipphortensia jag har... eller om det är "samma sak"...  Nä, trädgårdskunnig lär jag aldrig bli, men jag gillar ändå att hålla på. Äppelträdet, det tror jag är ett Katja, men det finns säkert flera olika sorter av det med ;) 

Inom ämnet trädgård kommer jag nog alltid vara novis... 



Maria

tisdag 18 maj 2021

Hemma och dammat av den där kameran...

 

Det blev en liten paus. I söndags vinkade vi av dottern med sambo och vovve, nere på kusten och själva åkte vi hem igen igår.  

Vet ni... eller ser ni... mina tulpaner har slagit ut!  I alla fall några, andra är fortfarande hårda och krispiga knoppar. De här lökarna har jag satt själv så de är i rosa-lila toner, nästan svarta... På kusten i den gamla trädgården där någon annan satt dem är de gula och röda... inte mina favoriter, men de "duger" där nere ;) 


Jag satte min kamera på laddning imorse och har knäppt av ett gäng bilder med den. Jag har inte använt den på ett år... har fått för mig att kameran i Iphone 11 ger "ljusare bilder" än min riktiga kamera Sony A 5100, som är en kompakt systemkamera för den som inte har en aning... 

Jag är inte alls bra på hur en "riktig" kamera fungerar med alla inställningar för ljus och skärpa och allt vad det nu är... jag vill helst bara knäppa av i stunden.  Inte behöva justera massa inställningar och så är ögonblicket förbi... 


Jag önskade mig en ny kamera i födelsedagspresent och Mannen i mitt liv tycker att jag ska åka in till en riktig fotohandlare och kolla vad jag vill ha. Det är säkert det enklaste och bästa att förklara för dem vilka behov och önskemål jag har, så kan de säkert tipsa om något bra. Om inte någon av er har ett riktigt bra tips på en smidig kompakt systemkamera?  De här större systemkamerorna är inte av intresse, vi har två Canon EOS...någonting och jag tycker att de är alldeles för klumpiga och tunga att ha i en handväska, för det fotobehov jag har. 

De sex första trädgårdsbilderna här ovanför, har jag fotat med "riktiga" kameran på en autoinställning som finns. Jag har alltså inte justerat slutartid och bländare... De tre som följer här nedanför är tagna med mobilen. Som jag gjort ett helt år tillbaka alltså... 


Svårt att jämföra dem och säga vilka som är bäst. Jag har ju inte fotat exakt samma ;) Men bilden på huset och den där man skymtar bilen,  där har jag stått på hyfsat samma plats och då ser man ju klart och tydligt att motivet kommer närmre utan något speciellt zoomande... vilket är en grej som är tråkig med att fota med mobilen och inte riktig kamera. 



Saker på långt håll, exempelvis en fyr ute på havet, som man själv ser rätt bra med blotta ögat blir ju bara en prick i mobilfotot. Med systemkamera kan man ju ha bra objektiv att byta med. 


Mobilkameran har ju visserligen porträttfunktion, men nog kommer jag närmre med en riktig kamera och där kan man ju verkligen använda ett riktigt bra objektiv för just "makro-bilder". 


Ja, inte vet jag... kanske är det inga större "fel" på min riktiga kamera? Kanske ska jag bara ta med den in till den där fotohandlaren och kanske be dem kolla om det stora objektivet med bra zoom ska göras rent, för jag upplever att det bli "fläckar" upptill i bilden när jag använder det. De brukar hamna uppe i himlen på mina havsbilder... Kanske är det där jag ska börja...? Vi får se. Jag får fundera och test-fotografera lite med kameran så kanske jag känner mig nöjd igen ;) 

En sak är säker... jag njuter av tulpanerna och nu ska jag nog ta tag i räcket på framsidan. Jag har skurat våra däck-stolar och skurat en liten del av vårt trädäck på baksidan. Jag tar en liten yta i taget så kanske hela blir gjort innan vintern ;) 


Maria


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...