Visar inlägg med etikett Skapande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skapande. Visa alla inlägg

lördag 25 september 2021

Det kreativa behovet

 


Jag tror att jag har varit kreativ och haft ett behov av att skapa sedan jag var liten. Jag minns hur jag liggandes på mage på golvet, målade i målarböcker eller ritade och målade i ritblock. Tuschpennor och ritblock var verkligen något som förbrukades. Även vattenfärger har jag väl målat med, men jag har aldrig riktigt varit förtjust i det.  Har nog helt enkelt inte hajat tekniken för att få till det bra. med blyerts har jag däremot alltid gillat, och hållt på med lite då och då även i vuxen ålder. Någon som minns klippdockorna i papper? Jag ritade alltid nya kläder till mina, färglade och klippte ut. 


När jag var 9-10 år så började jag sy kläder till mina barbiedockor. Och vid 11-12 års ålder sydde jag mina allra första par byxor. Av ett påslakan efter min farmor. Storblommigt i orange, rosa, blått m.m... Jag minns inte om jag hade något direkt mönster att gå efter, men jag fick hjälp av min mamma och det blev ett par "baggybyxor" med hög midja med resårkanal  och som en hög kant ovanför resåren.  Jag tyckte att jag var väldigt snygg vill jag minnas... Idag hade jag nog velat haft ett annat resultat om man säger så... ;) 


Jag fortsatte att sy upp i tonåren, det blev kjolar, byxor och blusar och sen när de första barnen kom, tvillingdöttrarna, då sydde jag nästan alla deras plagg under deras första år. Sen har det rullat på, och jag har sytt mer eller mindre i perioder. För femton år sedan halkade jag in i pärlornas värld och började tillverka smycken, vilket jag gjorde i kanske sex - sju år. Sömnaden fanns förstås med. 


Smycken har jag inte gjort på många år nu. När vi byggde fjällhuset bestämde jag mig för att börja sticka lite smått, så enkelt att ha stickningen med. Men jag måste nog erkänna att det är inte riktigt min grej. Det känns inte som att jag har det rätta intresset att vidareutvecklas i avig-och rätmaskornas värld. 



Jag har även sedan jag lärde mig att läsa och skriva, velat skriva själv. Jag gjorde massor av små böcker i 7-8 års åldern med berättelser om barn, hundar, katter m.m Och tänk att min mamma sparade en hel del av dem. Jag fick dem vid något tillfälle, och kanske ligger de ute i vårt förråd. Jag har även skrivit dagböcker och när jag hittade bloggvärlden så kände jag att jag i alla fall fick lite utlopp för mitt skrivande. Även om jag lite "hemligt" drömmer om att kunna skriva en bok... 

Jag har bloggat i mer än tio år nu och jag tycker fortfarande att det är roligt. Men nu när jag har börjat sy allt mer, så får skrivandet och bloggandet stå åt sidan har jag märkt. Det har säkert en och annan av er andra också märkt. Dels hinner jag inte blogga lika frekvent, men jag har inte det kreativa behovet av att skriva, när jag skapar med tygerna. 


För bara några veckor sedan fick jag också plötsligt lust att måla tavlor... oj, hon som inte gilalde vattenfärg, tänker ni... nja, jag hade inte tänkt mig akvarellmålning och jag hade inte heller tänkt mig att måla "riktiga motiv", utan jag hade nog mer tänkt mig att "kluddmåla" med olja eller akryl, lite olika färger, streck, stänk och lite uppåt och nedåt med penseln... typ... 

Jag var till och med modig nog att nämna det för min vän konstnären, som tyckte detta lät kul och sa att jag fick höra av mig om jag behövde tips och råd... DET kommer jag säkert behöva, den dagen jag tar steget in i målarvärlden ;) 


Men nu är jag fast i tygvärlden och försöker hinna med lite bloggande också. Just nu har jag faktiskt tagit "semester" från syrummet och åkt till kusten. Utan symaskiner, ja en har jag ju alltid här, men har man vant sig vid vissa redskap så är det svårt att vara utan...  Så kanske det blir lite fler blogginlägg... 

Jag visar er lite av vad jag skapat till Lillprinsessan och hennes kommande Lillebror och önskar er samtidigt en fortsatt härlig lördag! 



Maria 

tisdag 1 september 2020

Nä nu jäklar ska kreativiteten och skapandet igång!

 

Egentligen så gillar jag att sy. Jättemycket gillar jag det! Jag har sytt sedan 10:årsåldern. Jag sydde massor av plagg till mig själv under tonårstiden och jag sydde det mesta av  tvillingdöttrarnas kläder deras första år.  Men de senaste åren har det verkligen gått i perioder. Jag blir lyrisk varje gång jag får en ny katalog fylld med inspirerande bilder på plagg och tyger. Som ögongodis!

 

Jag funderar ut några saker jag ska sy och så beställer jag hem! Ibland sätter jag igång nästan meddetsamma, men nästan lika ofta så blir tygerna liggande...


Jag vet faktiskt ärligt talat inte varför... sedan jag slutade jobba för att bli "hemmafru" för mer än 1,5 år sedan, så har jag ju egentligen tid att sätta mig. Men det är något som liksom tar emot. Det blir bara inte av. Jo, jag sydde några blusar och kjolar under 2019, men jag hade planer på mer... och nu under 2020 har det inte blivit mycket alls. 

Mitt arbetsrum och arbetsbord har mest kommit att likna ett skrotupplag. Skjortor där knappar ska lagas/sys i eller byxor och klänningar som ska läggas upp har vuxit på hög tillsammans med tyger jag köpt och vissa är till och med tillklippta. 

Andra saker som jag köpt, små fynd som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med, har också hamnat på arbetsbordet. Avlagda lampskärmar har jag stuvat in i garderoben där jag förvarar tyger och andra tillbehör... 

Sånt där slarv gör ju inte att man blir mer inspirerad direkt... En sak till som bromsat upp mig är nog när jag faktiskt skulle till att brodera på ett kuddfodral här i våras... Ja, då hittade jag inte just den broderifilen jag skulle ha, på USB. Konstaterade att det motivet, den filen låg nog i den förra brodermaskinen som dottern har A har nu...  Jag var alltså tvungen att sätta mig vid datorn och redigera ihop ett nytt motiv.  Det gjorde att jag tappade lusten.  Det ska liksom flyta på när man drar igång något. 

Den nya fina overlockmaskinen (eller den var ny för några år sedan i alla fall...) blev jag aldrig riktigt vän med från början... den var mer avancerad än den tidigare och när den var ny, så hade jag inte så mycket tid att sätta mig in i den. Sen har den mest krånglat med trassliga sömmar...

Men nu jäklar! Igår bestämde jag mig för att det var dags att ta tag i det där med skapandet! Jag VILL ju så gärna! Nu känner jag verkligen för att sy klänningar till mig och till Lillprinsessan, jag vill sy sweatshirts till Lillprinsarna...  Kreativiteten ska minsann flöda snart! 

Jag började med att gå igenom högen med sånt som skulle fixas och läggas upp. Plockade bort en del tyger som jag inte ska göra något av nu, på grund av fel säsong... Sen satte jag symaskinen på uppdatering, något som jag skjutit upp ett tag... det tog en timme och under tiden började jag "leka" lite med overlock-maskinen. Jag upptäckte att jag lyckats missa en detalj vid nålträdningen, som troligen varit boven i dramat. Helt plötsligt så fungerade det bättre! Och så vågade jag mig på att trä en till tråd och testa en femtrådig söm, som kommer bli toppen när jag ska sy! 

Jag var ju bara tvungen att testa att snabbt sy ihop en trikåmössa som jag har skickat över till Lillprinsessan för att testa om storleken blev bra. 

Så... ja, jag tror faktiskt att jag kommer igång nu! 

Samtidigt är jag så himla sugen på att göra om lite i arbetsrummet. Det har ju varit A´s rum, mitt arbetsrum har ju blivit vårt "gym-rum", så jag skulle vilja ha ny tapet och andra gardiner först och främst. Så skulle jag gärna ha en bordsskiva som är lite mörkare, kanske nya ben också... och hyllan med lådor vill jag byta ut...  Jag vill ha lite murrigare/varmare, mera ombonat och samtidigt någon färg, men jag vet inte vilken... och en matta kanske under bordet? Så behöver jag ju en annan stol än en av våra undanställda köksstolar... 

Jag känner mig verkligen inspirerad som ni hör! 


Maria

tisdag 21 juli 2015

Det där med "Dalarna-halsband"...

Minns någon...?
 Jag berättade för ett tag sedan (Ni kan läsa HÄR) att jag troligen hade förlagt ett smycke, och jag knåpade ju ihop ett liknande. 

Jag skrev då också att jag nog skulle ta och köpa mig ett nytt, på plats i Dalarna. Ett svart. Men jag blev lite taggad av att göra ett eget (och spara pengar att lägga på något annat... ;) så jag beställde lite nytt material och pysslade ihop ett svart också. 

Ett hjärta med texten "Mamma" och en häst med "Dalkulla" blev det denna gång.

Tillsammans med lite annat "rassel" är det fäst på ett stort metallhjärta med texten "Until the ocean covers every mountain high... I´ll be loving you always". 
Jag gjorde detta halsband med en längre kedja, eftersom hänget är rätt stort ;) 
Men nu ska ni få höra det märkligaste... För några dagar sedan, när jag letade efter just detta halsband (Ja, jag är expert på att lägga dem i lådor, väskor, necessärer  m.m... ) så letade jag i en burk där vi har diverse nycklar... Och där... där minsann låg det där halsbandet som jag köpte från första början! Halsbandet som jag trodde  var borta för evigt!? Hur sjutton har jag kunnat missa det, jag har ju kollat i den där burken många gånger, när jag hämtat en nyckel... Märkligt! Så nu har jag inte mindre än tre halsband med Dalahästar! För det svarta, ja det låg i en påse med smycken från vårt midsommarbesök i Dalarna ;) 

Och kanske jag ska slå till på ett nytt, nästa gång jag är i Dalarna? Ett blått, kanske? Eller rosa? Om de över huvud taget fortfarande säljs där....?



Maria

tisdag 19 maj 2015

Tur man är lite händig ;)

Ibland lönar det sig att vara lite "pysslig" ;)


Jag nämnde ju så där i förbifarten att jag nog antagligen förlagt ett av favoritsmyckena på något hotellrum... 

Det var mitt halsband, från "Lilla Lisa" som jag köpte sommaren 2013, på turistbyrån på gamla hemorten i Dalarna. Jag har använt det flitigt och det har liksom legat mig lite varmt om hjärtat. Men nu är det borta, om det inte råkar dyka upp någonstans här hemma, vilket jag har svårt att tro...

Jag tänkte faktiskt köpa mig ett nytt, men vill helst göra det just på gamla hemorten. I Dalarna, eftersom det är en dalahäst, och det köper man i Dalarna... ;) Men jag vet inte riktigt när jag kommer dit nästa gång, och vänta är inte min grej ;) Så jag tog helt enkelt och kikade runt lite efter just dalahästar i plexi och hittade både hästen, och de andra plexidelarna HÄR. 
Tagen med "Mamma" ingick i deras sortiment och den med "Dalkulla" har jag specialbeställt med egen text. Metallhjärtat med budskapen "Love" "Faith" och "Hope" kommer från samma ställe. Resten hade jag hemma redan. De nya delarna som jag beställde gick på ca 70 kr och totalt hamnade kostnaden runt hundralappen, kanske? ;) Att jämföras med ca 400 Kr, som det borttappade kostade... Så ibland lönar det sig att vara händig! 
Jag är riktigt nöjd med min egen design och kommer nog använda detta lika flitigt som det andra. Jag kan ju tillägga att jag var väldigt noga med att plocka ner det i väskan, när vi var på hotellet i Göteborg ;) 


Jag kan tänka mig att eventuellt köpa ett nytt i alla fall, 
när jag kommer till Dalarna. Men då blir det nog ett svart istället. 



Maria



onsdag 25 februari 2015

Man kan inte ha för många av dem... kuddarna...

De ligger på plats nu.


De nyaste kuddarna som jag sytt i brunt, till soffan i vardagsrummet. 
Två stycken blev det. I marin, New Englandstil. 
Jag har broderat ett ankare och passande text. Enkelt men ändå effektfullt.
Ser ni de riktigt snygga knapparna som jag valt att sätta synliga i sidan? 
Just precis... ankare! (Minns att jag sytt i sådana knappar i ett par jack-kavajer jag sydde för 25-30 år sedan) Snygga va!? 
Jag har plockat bort pälspläden, pälskuddarna och kuddarna med renar och stjärnor på. nu fick det vara slut på det "vintriga". Dags för tidig vår! Jag blev riktigt nöjd med de här nya kuddarna, som samsas med andra bruna/vita kuddar som jag sydde för ett par år sedan. Jag gillar brunt, men är ändå sugen på att snart plocka in lite blått. just blått passar så bra till vår och sommar tycker jag. Kanske syr jag till och med nya kuddar i blått? 


Kuddar kan jag bara inte få för många av. Ett enkelt sätt att förändra ett rum. 


Maria

fredag 20 februari 2015

På banan igen, och nytt projekt på gång

Fredag kväll...


Äntligen känner jag mig pigg igen! (Har bara ätit en endaste värktablett idag, mot värken jag har i främst benen...) Den tog en vecka ifrån mig, denna influensa. Men nu känner jag mig alltså definitivt  M Y C K E T bättre! 

Så pass pigg att jag både hade ork och lust att tassa in i min lilla ateljé en stund här på eftermiddagen! Har ett nytt projekt på gång. Redigerade ihop ett broderi på datorn och kopplade ihop datorn med maskinen och så "swish swish", så är det bara att trycka på start. Resten sköter maskinen själv, så det är inte så betungande ;)


Två stycken broderier är klara och i morgon tänkte jag sy färdigt. Vad det ska bli? Kuddar.... förstås ;) Till vardagsrumssoffan. Nu är jag verkligen "sy-sugen"! Skönt att vara pigg igen! 


Jag tror till och med jag och Mannen i mitt liv ska ta oss ett fredagsbad snart... ;) 


Maria


måndag 9 februari 2015

Hemsytt - tolkat Union Jack

Minns ni mitt projekt "Union Jack"?

Jag är klar nu, sedan ett par veckor tillbaka... Har bara inte haft tid och hjälp att fota ;) Minstingen hjälpte mig igår, i halvdåligt ljus... Inga toppenbilder alltså! ;) 
Av de mönstrade tygerna i brun/puder-toner blev det alltså en "flagga" ;) Union Jack.

En stor på ryggen och en mindre på ena ärmen.


Dekorationer på en kofta/jacka, i samma modell som jag sydde en svart/vit/rosa i höstas. Denna gång valde jag ett brunt velourtyg.

Den är så mjuk och skön att ha på sig, och har redan blivit en favorit. 

Inte så tjock som en stickad kofta och inte lika "uppklädd" som en kavaj...

Någonting där emellan kanske man skulle kunna säga. På andra ärmen har jag broderat dit mina initialer. I en hjärtformad ram med en liten blomma till. Lite typiskt min stil ;) 

Ett puder-rosa ripsband håller ihop jackan/koftan. Som sagt den har redan blivit en favorit och jag tror jag kommer använda den ganska mycket som "jacka" i sommar. 

Och jag är redan sugen på att sy fler.... ;)


Maria

torsdag 22 januari 2015

Nya tyger - ögongodis!

Det är något visst med tyger...


Jag kan gå in i min lilla ateljé och dra ut en av trådbackarna med alla tyger jag har och bara titta på dem. Känna på dem, dra fingrarna över ytan, lägga tillsammans några olika tyger och fundera lite på vad det skulle kunna bli. Det är nog precis därför som Mannen i mitt liv kallar mig "Tyg-Bohem"? ;) (Men bohem... jag vet inte om jag tycker att jag är det i mina ögon? ;) 

Tyvärr är det ju inte alltid det blir allting, som man sett framför sig. Tidsbrist eller så saknar jag något material för tillfället och så glöms det bort. 
Och känslan när man packar upp tyger som man beställt... Det är som att få en påse godis!(Fast egentligen gör inte just godis mig överlycklig ;) Ögongodis!  De här tygerna i brunt och rosa hämtades ut på paketutlämningen för en vecka sedan. 
De är tvättade tillsammans för att vara säker på att de inte kommer färga när de sedan är ihopsydda med varandra. Det vore ju trist... Dessutom så kan det vara krympning på vissa tyger, så jag tvättar alltid tygerna innan jag klipper till dem. 

Jag vet exakt hur jag vill att resultatet ska se ut! Och den här gången har jag allt material som behövs. Vad det ska bli? Det ska bli ett klädesplagg där mina tankar har vandrat iväg till "Union Jack", mer avslöjar jag inte. 

Ni får se när det blir klart! Jag lovar!  Oavsett om det blir bra eller en smärre katastrof.... ;)



Maria 

lördag 4 oktober 2014

En lördag med rosa blingbling för den goda saken

Första lördagen i Oktober


Oktober är ju som bekant "bröstcancermånad" eller en ROSA månad  på året. Jag gillar rosa, och bär gärna färgen. igår slängde jag ihop ett nytt långt halsband som jag kommer bära idag. Inspirerad av det nya armbandet som jag köpte på Lindex här om dagen.

Armbandet är inget mindre än just Lindex armband där intäkterna går till bröstcancerforskningen. Kostar 100 kronor. Bara det att pengarna går till den goda saken gör ju det värt att köpa! Men som bonus så är armbandet riktigt snyggt också! Så klart köpte jag även ett "rosa bandet". Kostar 25 kronor.

I mina gömmor hittade jag den lilla berlocken med texten HOPE. Tyckte den passade bra till :) 


Dags att göra sig klar för dagens "äventyr"!


Maria 

torsdag 2 oktober 2014

Ur snålheten föds kreativiteten (sytt en cardigan)

Nu är den klar!


Koftan eller vad man ska kalla den? Cardigan låter bättre, fast det är samma sak, jag vet. Den är klar nu i alla fall. Mitt senaste projekt i ateljén. 


Om (jag säger OM, alla uppfattar inte saker på samma sätt) ni tycker att den påminner om en cardigan/jacka som finns att köpa från ett visst märke, så ja... det kan stämma faktiskt!

Jag har hämtat min inspiration ute bland kläder på marknaden. Hittade en snygg cardigan/jacka, men var lite snål och prioriterade inte att lägga ut de 1700 kronorna då. Däremot kickade den igång min kreativa ådra och efter att ha köpt både mönster och ett stickat tyg, så var det bara att sätta igång. Jag har stickat ett band och maskinbroderat paisleymotiv.

Paisleymotiv både på rygg, ärm och nedtill på ena sidan. 

Nedtill sitter en lite rynkad spets. 
Och ja, jag är riktigt riktigt nöjd med denna! Har redan idéer på att sy fler! Bland annat vill jag testa att sy en i ett velourtyg! Och ja just ja, Mellantjejen ville ha en likadan (det tolkar jag som  ett bra betyg!) fast med ljusrosa band. 


Ja, kanske jag "härmades" lite, men det är väl okej? Eller? I alla fall så sparade jag en rejäl slant på min kreativitet ;) 


Maria







Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...