... det var väl roligt...
Nej, det var det väl VERKLIGEN inte!!! Det är ju VÅR nu! Jag har till och med rivit ur våra täcken i sängen, så vi sover bara med tomma påslakan. Ja, vi brukar ju göra det mellan april och oktober eller något sånt.
Jag vaknade inatt och frös. Stängde fönstret, somnade om och vaknade kort därefter och frös igen. Somnade om och vaknade av att jag fortfarande frös. Drog på mig en nattskjorta och somnade om. Vaknade återigen av att jag frös och vid det här laget FRÖS jag verkligen, näsan var kall och jag frös så där som när man har feber.
Tittade ut genom fönstret och det snöade... nej, men fyyyyy!!! Kunde det inte stannat vid det där regnet som öste ner när vi gick och lade oss...
Jag tog upp mitt täcke ur korgen i sovrummet, där jag lagt ner dem sådär utifall att...
Drog täcket högt upp över hakan, ja till och med näsan fick nog ligga under täcket.
Eftersom jag frös som om jag hade feber så kom den där Tant Pessi Mist smygande och försökte skrämma mig med att jag faktiskt hade feber nu... nu kommer den där Coronan och kliver in genom dörren...Nu kommer jag inte utanför dörren på flera, flera veckor minsann! Och om jag känner efter...har jag inte som ett litet tryck över bröstet, eller bara en liten tyngd i alla fall... Det är ju många som har det symtomet sägs det...
Men då kommer Fröken Opti Mist skuttande och talar om för mig att jag inte alls har feber, det skulle jag känna i kroppen i så fall. Jag fryser bara lite, med fönstren öppna, iförd bara trosor och bara ett tunt påslakan så är det väl inte så konstigt när det dessutom snöar utanför! Och det där trycket... det är bara inbillning under den där berömda gryningstimmen...
Jo men det VET jag ju... så somnade jag om igen och ja... när jag vaknade vid 6-tiden varken frös jag eller hade något som helst tryck över något bröst... då kunde jag nästan le åt nattens funderingar om Coronan... men bara nästan... det är inte så kul egentligen... vissa dagar blir jag så himla less på detta. Det är en så stor osäkerhet, otrygghet och ovisshet....och till råga på allt har vi alltså snö...
Jag har ägnat morgonen åt den tråkiga uppgiften att lägga in räkningar... nu tänker jag pigga upp mig med en kopp kaffe och börja rensa i garderoben... för vår- och sommarkläderna, ja de ska ju fram!
För visst är det absolut VÅR oavsett snö och Corona...
Maria




Men fyyyy så trist. Visst det försvinner ju lika snabbt som det kom vid denna årstid, med ändå.
SvaraRaderaKonstigt när tankarna triggar igång en så man blir helt matt. Jag har också tankar om detta elände, hur vi kommer att bete oss och vara när det öppnar upp landet igen. Vågar man träffa sina vänner, krama dem som man gör i vanliga fall när man träffar dem. Eller kommer allt vara konstigt och stelt bra länge.
Ha en bra tisdag.
Kram Carin
Hittade till din blogg genom bloggen Mitt godaste finaste.
SvaraRaderaSnö nu, nej inte kul, helt fel. Jag såg snö i Uppsala i början av december, helt rätt, men inte nu.
Jag bor blandat i Wales och Spanien, men har en väninna som jag besöker dåd och då i Uppsala, fin stad.
Vilket vackert och annorlunda hus du har.
Ha det bra!
Hej! Vad kul att du hittade hit! Jennys blogg "Mitt godaste finaste" är en riktigt fin blogg!
RaderaSom tur är så är gick snön bort under dagen igår, men det singlade nyss en och annan flinga glest...
Tack för fina ord om vårt hus. Jag har aldrig tänkt på att det skulle vara annorlunda... :) Men vi har ju ritat det själva, så det liknar ju inget annat i och för sig ;) Vi ville ha ett hus i mera "äkta" New Englandstil än de som fanns då, 2011, i hus-katalogerna på marknaden i Sverige. Vi är nöjda med resultatet och tycker också att vi har ett fint hus ;) :)
Ha en fin onsdag och välkommen tillbaka!
/Maria
Ja men eller hur vad nödvändigt det var att det skulle komma snö =D
SvaraRaderaMen oj vad MYCKET snö ni fick! Så mycket fick inte vi. Haha, näe, det var verkligen inte konstigt att du frös. Bara påslakan brukar vi också ha, men inte förrän en bit in på sommaren. Hua, vad kallt det där lät.
SvaraRaderaSkönt att du vaknade utan Corona i alla fall. ;-) Men det där med tryck över bröstet i gryningstimmen har jag aldrig hört talas om. (Eller missförstod jag dig?).
Kram Lena
Har som vanligt svarat dig hos dig, för det är ju så jag "agerar", med de som har blogg... Men svarar här också, utifall att det var flera som inte förstod vad jag menade med "Gryningstimmen", eller den s k "Vargtimmen" då små problem ofta kan bli större än vad de egentligen är, man tänker inte riktigt klart och ser inte på saken på rätt sätt, lätt att inbilla sig saker, som t ex att man har ett tryck över bröstet eftersom det, precis som feber, är ett av symtomen på Corona ;) :) Hoppas det blev lite tydligare? :)
RaderaKram/Maria