måndag 11 februari 2019

Inte bara klippor... det finns mysiga gränder som talar till en också.


Smögen består ju inte bara av underbar natur med klippor och hav... 

Nej, det finns ju ett gammalt litet samhälle också. Med små söta hus. Vissa väldigt välskötta och omhändertagna och vissa som skulle må bra av lite kärlek och omvårdnad. 

En del till och med ganska mycket kärlek och omvårdnad. 



Jag tycker om att gå på gatstenarna i de smala gränderna, det är trångt och det känns som man klampar rakt in på någons privata ägor, fast det faktiskt är en liten allmän gångväg. 

Jag tycker om att gå där och speciellt så här års, när mycket ligger öde och nedstängt. Det är tyst, man hör bara en eller annan mås och havets brus. 


Då vandrar mina tankar lätt iväg. Jag funderar på vilka som bott där i husen, någon gång för länge sedan. Jag undrar vad det var för människor som lät bygga just det eller det huset. 

Hur var det att leva här vintertid? 


Det är nästan så att jag kan känna att gränderna talar till mig då jag till exempel passerar gamla banken och får upp bilder på människor från svunnen tid knata in och hämta ut sin lön. 

Jag kan lätt föreställa mig hur familjerna satt inne i sina små hus och väntade på familjefadern och kanske äldste sonen som var ute till havs för att försörja familjen med fiske...

Vad vet jag, kanske var det inte alls så? 


Vad jag i alla fall vet säkert, är att jag har fått en ordentlig påfyllning av havsluft och allt vad det betyder,  dessa dagar. Och som vanligt... jag längtar redan tillbaka... 


Maria


2 kommentarer:

  1. Kanske ska skriva ner dina tankar och skapa en bok av dom.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  2. Så mysigt att gå de där 117 metrarna och så mysigt att gå bland gamla gränder och fantisera. Älskar sånt också!

    Kram Lena

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...