onsdag 9 januari 2019

Att ha med små (barn-)barn att göra


Igår åkte jag in till stan och följde med Dottern J för att hämta Lillprinsarna på deras förskola.  En av alla fördelar med att inte jobba. 

Så roligt att se dem leka tillsammans med de andra barnen. Lillprinsen den äldre visste om och förstod ju att jag skulle följa med och hämta, så han blev glad.

Den yngre Lillprinsen såg mest förvånad ut över att se mormor på förskolan. 

Sen gick vi i snöslasket upp på centrum (de bor centralt i stan) för att ta en mellanmålsfika. 
Så mysigt! 

Eller...? Jo, det var mysigt men att ha med små barn att göra i verkligheten är inte riktigt samma sak som att se de där fina instagrambilderna där allt bara strålar lugn. 

Det vet säkert många ev er redan nu, men jag vet att det finns föräldrar där ute som tror och vill att allt ska vara perfekt och att allt ska göra sig på bild. 

Jo för vi lever ju lite i en värld där vi gärna vill visa upp hur lyckat allt är. 

Verkligheten igår, även om vi hade mysigt, det var att när vi satt där och precis hade börjat fika så ville den yngre Lillprinsen inte alls sitta i sin stol. 

Nej han reste sig upp hela tiden. Hemma är han van att sitta fast, för säkerhetens skull, men här fanns inte den möjligheten. Så både mormor och mamma var orolig över att han skulle ramla och slå i huvudet i det hårda golvet. 

Om han inte stod upp i sin stol, så ville han gärna kliva upp på bordet. Ja, är man ett år och fyra månader så är det ju rätt naturligt att man vill upptäcka allt... 

Att hans mamma sedan inte tyckte det var en lika bra idé... ja det ledde till att han blev sur och började gnälla istället. Hon försökte locka honom med att visa någon saga på sin telefon, och vid det laget hade den äldre Lillprinsen fikat klart och började tröttna han med och ville ta telefonen av lillebror... 

Jag tyckte nästan lite synd om deras mamma 
(ja, för hon är ju min dotter, klart jag känner med henne...) 
och hennes tappra försök att rädda den där fikastunden som hon kanske sett fram emot... 

Men barn är barn, det är inte alltid säkert att de vill göra samma saker som oss vuxna. Eller så kanske de tycker det är roligt en stund och tröttnar snart. 

Det blev en snabb fika, eftersom det inte blev den där rofyllda fikastunden med småprat och
det blev heller inga bilder att visa upp. Men det spelar mig absolut ingen roll. Jag älskar mina barn och barnbarn lika mycket för det, och jag lånade en bild från dottern istället. 

Nästa gång jag följer med och hämtar dem på förskolan och vill bjuda på mellanmålsfika, så hoppas jag på bättre väder, så kan vi gå till en lekpark istället. Det är nog roligare för dem. Att kunna röra sig fritt.

De var i alla fall nöjda och glada över att jag följde med dem hem till sig en stund  
(efter att de tålmodigt följt med mig för att köpa ett kuddfodral) innan Mannen i mitt liv/morfar hämtade upp mig.  Vi kramades flera gånger innan vi kom iväg därifrån och det är så härligt! 

Så självklart hade vi en mysig eftermiddag! Absolut! Inget snack om det! Det är bara det att det blir som det blir när man har med små barn att göra. Det är verkligheten och jag önskar att de där föräldrarna som känner den där stressen över att allt ska vara perfekt, kunde slappna av och bara följa med i livet. De där åren går så fort och kommer aldrig tillbaka. 


Maria




4 kommentarer:

  1. Nej, det är inte lätt att ta en fika på stan med småttingar. Barn är barn och dom har för det mesta en massa spring i benen.
    Kram Carin

    SvaraRadera
  2. Barn är barn dom vill inte sitta stilla allt för länge som vi. Jag tycker inte heller att man ska känna press på att allt ska vara perfekt. Bättre med kärlek och glädje. Att ha roligt med sina barn och njuta av att få vara en familj. Samhället är lite skruvat nu tycker jag. Hoppas att mina barn barns föräldrar tar det med ro. Jag ska göra allt för att försöka berätta det på ett bra sätt. Kraaaam Pia

    SvaraRadera
  3. Precis så är det... man har en bild av hur allt ska bli så mynnar det ut i något helt annat. Livet med barn. Eller hur :-). Kram Tina

    SvaraRadera
  4. Hehe, jaa, har de myror i brallan så har de! Bara att anpassa sig.

    Kram Lena

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...