måndag 5 juni 2017

Familjens sista student...


Joråsåatt... Här är jag igen. Inte den mest flitigaste bloggerskan där ute... Men jag har knappast legat på latsidan och bara gjort ingenting... Nä, ni... jag har gjort det viktigaste.... Jag har verkligen levt i nuet! Tagit vara på tiden och njutit av stunden!


Yngsta dottern tog studenten i fredags! Tänk... den yngsta dottern... jaja.... jag har ju redan berättat om att jag blev sentimental när jag hämtade ut plakatet... Men nog var det rätt skönt att ha solglasögonen att dölja sina emellanåt lätt tårfyllda ögon med i fredags. Jag tror att det är åldern som gjort mig så "känslig" ;) Men det är ju en fantastisk känsla att se sina barn glada och lyckliga här i livet! Känna stoltheten att få vara sina barns föräldrar. Vara stolt över de fina vuxna människor som de vuxit upp till...


 Vi fick en helt fantastisk dag där vi tog emot vår student  i Uppsala stadspark, när hon och en massa klasskompisar kom glidande med båt på Fyrisån...  Det är så härligt att se ett gäng studenter som sjunger (sång och sång...? ;) och ler och de är så positiva och glada. Sånt gör mig också glad! (och kanske så tänker man själv tillbaka lite på när man var där för "några" år sedan... )


 Så klart överöstes dottern med blommor, mjukisdjur och lite annat runt halsen. Det kramades och kramandes och kramades... och fotades och fotades och fotades...


Som mamma blir man lite rörd över att det är ju faktiskt vår dotter som är dagens viktigaste person. Det är hennes dag idag! Det är för henne som alla släktingar rest från Dalarna för att fira! Det är för hennes skull. För vår dotter... 


 Den här mamman som blir så lätt rörd nuförtiden blev rörd över dotterns utmärkelse. "Klassens skattkista". Den motiveringen som någon eller några knåpat ihop. Det var verkligen mitt i prick! De som skrivit ner detta, de har verkligen sett mitt barn och lärt känna henne så som vi i familjen också känner henne. Sådant gör mig rörd och glad! Att man sett och tagit sig tid att lära känna... 


Ja så fortsatte eftermiddagen och kvällen med firande hemma hos oss. Det skålades så klart i bubbel, det skrattades och snackades och jag tror att alla trivdes. Jag tror att vi alla tyckte att vi fick en trevlig dag tillsammans. Tur vi har de här studenterna så vi får träffas alla någon gång... ;) Lite synd att detta var vår sista i den här familjen... Jag sa det till Mannen i mitt liv att vi skulle haft en 17:åring, så vi hade fått gjort detta en gång till, ganska snart ... ;) 


Självklart åt vi mat också! Den här gången bestämde Mannen i mitt liv att vi kör catering. Det finns ingen anledning att slita ut sig på att fixa med mat för 30 personer, när vi kommer hem från vår USA-resa... Tack för det, älskling, det var smart! Supergod italiensk buffé och rester finns det än... ;) 


Om vi nu skulle haft den där 17:åringen så vi fick göra om detta, så skulle jag hyra in en fotograf också. För är det något som blev "lidande" så var det fotograferingen... Det blev någon enstaka bild i början, men sedan så blev det inget mera. Jo, lite synd att inte få med alla släktingar på bild, men jag får helt enkelt nöja mig med alla minnen inom mig. Istället för att bara springa runt med kamerans så umgicks jag med gästerna.


Det blev inte många bilder på självaste studenten heller. Men kanske mycket för att hon själv inte gillar att vara med på bild Hon håller helst själv i kameran. Så gick hon ett foto-program på gymnasiet också ;) Men den här bilden får hon bjuda på. Mellantjejen ville att jag skulle fota henne och Minstingen tillsammans. Det gjorde jag ju gärna och eftersom minner var fullt i dotterns mobil, fick jag ta med min. Så då fick ju jag bilden också ;) Detta är alltså dottern A och dottern W.  De fina klänningarna som de båda har på sig har A sytt åt sig själv och syrran.  De är skapade av henne helt från början, måttanpassade och mönsterkonstruerade. Skräddarsytt kan man säga ;) Å lite mammaskryt kan man säga... ;) 

Nu var ju detta som sagt den sista studenten i vår familj, jag är glad att jag fått vara med och dela dessa studentdagar med alla döttrar och resten av familj och släkt... Ännu en ljust och fint minne! Tack alla för att ni kom! Och precis som min dotter blev "klassens skattkista" så är ni alla del i en skattkista! Glad att ni finns! Ingen nämnd och ingen glömd! 


Maria


8 kommentarer:

  1. Låter som en toppen dag! Så fina tjejer! Fint minne, förstår jag!
    // M-L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, verkligen ett fint minne!
      /Maria

      Radera
  2. Så fint skrivet som vanligt. Jag sitter här och sväljer klumpen i halsen. Man blir som du skriver lättrörd nu för tiden. Tänker på mina grabbar som ju är stora nu. Hur livet blev och på hur det kommer att bli. Fina tjejer har du ochvilka snygga klänningar. Kraaam Pia

    SvaraRadera
  3. Så fint du skriver, jag kommer nog också få ha solglasögon när det är dags för sonen om några år 😉. Jättefint kort på dina fina tjejer i snygga klänningar.
    Ha sköna dagar
    Kram Maria

    SvaraRadera
  4. Klart att du blir rörd och stolt! Här sitter ju jag och blir tårögd! Jag som inte ens känner ungen! :-) Så fint att träffa alla släktingar en sån där glädjens dag!

    Wow, vilka klänningar. Verkligen en talang!

    Kram Lena

    SvaraRadera
  5. Jättefina döttrar och så klokt av dig att uppleva den där studentdagen live so to speak. Det är ljuvligt att se sina barn växa upp och bli fina vuxna. Vår store son tog studenten för två år sedan och vår lille son, tja...han slutar åk 4 om en vecka. Så visst har vi en student kvar.....om några år. Puh!
    Kram Rektorskan
    http://happyvardag.se/2017/06/05/ledighetskommitten/

    SvaraRadera
  6. Ååååååå stoooort GRATTI till Er fina student<3
    Klänningarna är ju bara HUR fin som helst, så duktig hon är.
    visst var det förra året som A tog studenten och hon läste en designlinje..? Om jag inte minns fel?
    Fina fina flickor har ni verkligen och så klart att du ska vara stolt över dem :)
    Kram Anna

    SvaraRadera
  7. Grattis till studenten!! M tar studenten nu på fredag. Hoppas de får fint väder!!
    Ska bli spännande. Det är ju första för oss. :)

    Kram Kia

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...