fredag 15 juli 2016

Dalarnasemester och tankar till Nice...

God Morgon denna fredag... 


Förra helgen åkte jag och Mannen i mitt liv "hem till Dalarna" för att ha lite semester. 


Vi hade några sköna dagar där och detta inlägg skulle ha gjorts för några dagar sedan, då vi kom hem. Det blev inte av direkt, för jag har prioriterat annat eller inte haft riktigt lust. 

Igår kväll bestämde jag att "Imorgon bitti, måste inlägget bli av om det ska kännas aktuellt...". Vaknade upp imorse och ser en facebooknotis som meddelar att en vän "markerat sig som i säkerhet under attacken i Nice i Frankrike" ... What??? 

Kollar nyheter och kan så klart inte riktigt förstå vad som händer i vår värld, tänker att ett inlägg om min semester i Dalarna känns rätt "oviktigt" i sammanhanget... Tänker på våra bekanta i Nice, våra "vinvänner" som vi träffade i mysiga Nice i höstas. Nice som vi blev förälskade i... Nice, där vi själva gått denna strandpromenad... Mina tankar går till Nice och Frankrike, till våra bekanta där och deras familj... 

Vi får inte ge upp, sägs det...  Det är nog sant, min första tanke blir så klart "Vågar jag och dottern resa till Paris i januari, som vi planerat?" Så klart måste vi våga det. Vi får inte ge upp och låta hemskheterna besegra oss. Jag bestämmer mig för att göra detta inlägg ändå, om min Dalarnasemester. Det är viktigt att leva! 


Vi hade några underbart ljuvliga dagar i hembygden. Grillkväll med ett gäng härliga människor, en brokig skara med olika livserfarenheter och roliga berättelser. En kväll med många goda skratt. Jag och Mannen i mitt liv hinner också med att testa "kroglivet" i gamla hemstaden. På många sätt ganska intressant. Men det trevligaste med det var nog att stöta på "bästisen från ungdomstiden" och prata med henne om så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Precis som det alltid varit ;) 
Varma kramar och lite skvaller och uppdateringar med föräldrar blev det också en del av.

Vi har haft en heldag med finaste vännerna. Livssnack, goda skratt, byggplaner, jobbprat, god mat och skratt. 

Så härligt att få en hel dag tillsammans. Det var förresten de vännerna som vi reste till Nice med... 

En dag fylld med avkoppling och kvalitetstid.
Skönt "häng" tillsammans. En dag, som man inte riktigt vill att den ska ta slut...

Men dag blir till kväll och vi ska upp i tid dagen efter...
En roadtrip uppåt i Dalarna står på schemat. Ett önskemål från mig att få åka och köpa dalahästar på plats, där de görs i Nusnäs. Mer äkta blir det ju inte ;) Nuförtiden finns dalahästar i alla möjliga färger och jag köpte med mig en svart till mig och en ljusblå till Lillprinsen.

Sedan for vi vidare till Nittsjö Keramik, ett ställe som var nytt för mig. Svärföräldrarna har en hel del keramik därifrån och jag kollade lite på hemsidan och blev lite nyfiken på om det kunde finnas något i min smak? Jodå både en skål och en burk/vas fick följa med hem (bild på dessa kommer i annat inlägg) Mannen i mitt liv som satt kvar i bilen till en början, p g a att han var så "fruktansvärt totalt ointresserad" av keramik... han dök upp efter en stund och hittar till och med en fin servis som han bestämt sig för att köpa den dag vi har vårt fritidshus i Bohuslän... Där ser man ;)
Det blev en resa med både solsken och regn. Men mest regn...
Vi tog en lunch i Falun. Ett charmigt äldre ställe som fungerade som camping och resort. Främby udde.

Synd att det regnade...
Annars hade vi kunnat sitta ute vid sjön Runn. 

Så efter lunch, så kommer jag då äntligen till Sundborn och Carl Larssongården! Dit jag velat åka länge, men det har aldrig blivit av.


Så vackert och charmigt på samma gång! En känsla av ett stort hus i ett litet torp, tycker jag nog. 


Vackert beläget med vattnet inpå knuten. 

En vacker och inspirerande trädgård! 
Vi hade bokat biljetter till en visning och fick en guidad rundtur inne i Carl och Karins hem. Där inne fick man så klart inte fota, men det var ett inspirerande hus på många sätt och vis, och så trevligt att höra lite historia om paret och deras liv. 

Rekommenderas verkligen om ni kommer dit! Jag blir alltid så fascinerad när jag går runt i sådana här speciella hus (och slott med, för den delen) och kan ganska lätt få bilder i huvudet på det som guiden berättar om familjen. Kan lätt se Carl stå och måla, alla barnen och festerna... 
Åh, vad man skulle vilja kunna resa tillbaka i tiden ibland ;) Så spännande och fascinerande med historia! Kanske finns de kvar där med oss, familjen, när vi kliver runt i deras hus? Åtminstone så skyllde Mannen i mitt liv på självaste Carl, när jag ryckte till av en liten klapp på rumpan ;) 

Ja, det var ett fantastiskt vackert ställe! Även om jag inte är så förtjust i allmoge, så fanns det ett och annat som inspirerade mig i det där hemmet! Men tänk att det skulle dröja så länge innan jag kom dit... Har ju bott mina första 30 år i Dalarna (typ 7-8 ? mil därifrån) utan att ha varit där, och nu efter 15 år som Upplandsbo, så kom vi till skott... 

Dalmålet... Plötsligt dyker det upp! Och säkert kommer mitt eget dalmål fram lite mera när jag är bland mina nära och kära? Men "hännä och dännä" de orden har jag aldrig använt! Helt säkert och sant! Men så är dalmålet olika utbrett över länet också.  Betyder här och där, för den som inte förstod ;)

Vi hade en uppgift med oss... Svärmor skulle visa/lära oss hur man äter krabba... Jag är ju barnsligt förtjust i skaldjur, men just krabba har jag inte bekantat mig med speciellt mycket. Men jag vet att svärmor äter alla skaldjur! (Sniglar vet jag inte hur det är med,  men... ;)

Vi köpte några riktigt fina exemplar och det blev ett sörplande och skvättande och kladdande... Gott! Absolut, men jag fick sota för det. Dagen efter när vi kommit hem, så fick jag som nässelutslag på kroppen. Igen. Fick ju det när vi var i USA och njöt av både skaldjurslasagne  och Lobster rolls, flera dagar i rad. Nu hade jag ätit skaldjur tre gånger på tio dagar och kanske blev det för mycket? Eller så är det just krabban? Jag får testa mig fram, med att äta bara ett skaldjur i taget och låta det gå en tid emellan. Mystiskt är det, eftersom jag tycker att jag ätit skaldjur många gånger... Men det är något som stressar kroppen, helt klart. Så nu blir det inga skaldjur för min del, när vi åker till västkusten på semester. 


alla fall, för att återgå till Dalarnasemestern... Det var en mysig vistelse som kändes som att den tog slut för tidigt, men vi hoppas hinna med en sväng till innan semestern är slut! 




Maria



4 kommentarer:

  1. Jag tänkte precis som du... Jag hade precis publicerat ett tips till fredagsmiddag när jag såg om den vidriga händelsen i Nice och allt kändes så fel och hemskt...
    Så meningslöst....

    Kram Jenny

    SvaraRadera
  2. Så fina bilder från vackra Dalarna...<3
    Å man saknar ju bara ord... vad händer i vår värld..?
    Ta hand om dig!
    Kramar Anna

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar semestertrip! Härliga bilder. Jag var på Carl Larsson-gården med min mormor när jag var liten och fascinerades redan då av berättelser om det gamla. Även Nusnäs har jag besök. Ett spår efter det besöket är tre små dalahästar.

    Kram Lena

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...