torsdag 31 mars 2016

Underbara ungar och trollungar!

De kan konsten, ungarna...


Konsten att locka fram leenden och skratt... Jag tar det från början...
Vissa dagar på jobbet gör en helt slut. Idag var definitivt en sådan dag! Jag och min kollega har jobbat en person kort och till råga på allt så har vi haft strömavbrott ett flertal ggr som medfört att vårt inbrottslarm fått spel... Alltså jag skojar inte om jag säger att larmet dragit igång 7-8 ggr... Det låter ganska högt... eller rättare sagt tok-högt. Speciellt om man är inomhus.
Det blev en tuff dag för både stora och små, med utebliven rast, knappt en kopp kaffe och så kom jag inte iväg som jag skulle när jag skulle gå... Ja, ni fattar att man är totalt slut när man går hem. Det är med ganska tunga steg jag går mina 6-700 meter... Men så händer det där som jag skulle komma till...
När jag kommit drygt halvvägs så passerar jag förbi ett hus där det bor en barnaskara som jag väl känner igen. Barn som går på förskolan  eller har gått. Och strax när jag kommer fram så hör jag "barnet H" ropa - "E..., E... , E... (använder såklart hela namnet) nu kommer Maria!  Där kan jag ju inte låta bli att le... Man är allt lite uppskattad hos vissa! ;)  Grannpojken som bor intill mig är också där och han frågar mig ivrigt -" Visst är du min granne!!??" Ja visst är jag det, svarar jag! Grannpojken vänder sig mot sin kompis och säger - "Där ser du...!!!" Jag ler igen, det låter som att kompisen inte trott på honom ;)  Grannpojken fortsätter ivrigt -"Hon heter Maria!" "Och hon har en hund!" Jag tycker att han låter stolt på något vis när han berättar detta och han fortsätter 
- "Hon bor i det vita huset bredvid mitt". "Hon heter Maria!!"  Och då hör jag kompisen utbrista - "Maria Montazami!!??" Och där kan jag inte hålla mig! Jag börjar skratta när jag passerat dem. Och så ler jag resten av vägen hem. Underbara ungar som kan ge en lite extra energi när man precis behöver det! ;) 
Så till en annan underbar unge... Vår "trollunge" till Mellantjej. Hon som fyller 21 år idag! Grattis! Hon som föddes med kolsvart kalufs och hennes farmor kallade henne för trollungen. Och trollungen trodde ända upp i fyra års ålder att hon faktiskt var en trollunge! Men att hon hade klippt bort svansen... Ja, nu är hon stor, lilla trollungen, bjöd oss på god tacopaj och hembakt tårta. Hela familjen utom Minstingen samlad. Och självklart fyllde Lillprinsen också på med lite extra energi! 

Men nu börjar energin tryta igen och jag tänker dra mig till sängs. Imorgon är en ny dag. En ledig dag...


Maria 

3 kommentarer:

  1. Mysigt med dessa ungar och deras kommentarer ;) Ha en fin fredag! Kram Suss

    SvaraRadera
  2. Sååå fin :) Förstår att du är stolt :)
    Ja men det här med ungar, de kan verkligen, den där kommentaren var ju klockren!
    Hoppas allt är bra med dig.
    Ha en underbar fredag och helg!
    Stor kram
    Jessica

    SvaraRadera
  3. Nu har jag läst ikapp här efter vår resa. Härliga stories om ungar du berättar. Och vilken fin påsk ni fick, trots att du tyckte du var lite seg i starten :-)

    Ha en fin helg!

    Kram Lena

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...