torsdag 7 november 2013

Soluppgång på Kefalonia

En mörk morgon i november är det perfekt att minnas


Minnas den där tidiga morgonen på Kefalonia.

När jag och Mannen i mitt liv gick upp tidigt för att gå ner till havet och fota soluppgången!

Vårt hotell låg på öns udde, så man såg havet från flera håll, och det var bara ca 200 meter att gå ner till stranden. Perfekt!

En morgon gick vi alltså upp tidigt, jag och Mannen i mitt liv. Vi gick ner till stranden klockan sju för att se solen gå upp.

Till en början gick det väldigt långsamt. Vi stod där på en  uteservering/taverna, stängd för säsongen, och liksom bara väntade...  Alldeles ensamma, så när som på ett par "fiskegubbar" som gjorde sig i ordning för att åka ut på sjön.



 Mer och mer steg den, solen, bakom molnen bortom bergen.
Tystnaden var total. Jag och Mannen i mitt liv sa inte så mycket heller till varandra. Vi njöt av stunden, höll om varandra i den smått kyliga tidiga morgonen och förundrades av allt det vackra. Och när vi sa något, så var det som att vi pratade lugnt, stilla och långsamt. Ordet stress eller skynda fanns över huvud taget inte till just då! ;)

Man kan inte annat än känna livet i sig i sådana stunder! (Ni minns Farbror Nilsson,va? Madickens granne som när han tyckte livet var på topp, "Kände livet i sig"

Jag samlar på stunder och upplevelser, bevarar dem inuti mig som man fyller en bok blad för blad, med text och bild.

Denna morgon är absolut ett blad i min bok! 
En timme stod vi där. En timme av magi.
Jag är glad att vi "tog oss tiden" och gick upp så tidigt fast det var semester och vi egentligen inte behövde ställa klockan ;) 

Ett perfekt minne att plocka fram så här i mörka november!


Maria

7 kommentarer:

  1. Så vackra bilder. Åååå vad härligt att bara vara och njuta. Det är de stunderna man minns. Härligt. Ha en fin dag. Kram Mimmi

    SvaraRadera
  2. Det var nog tur ni gick upp, för bilderna är så vackra. Det är verkligen något man bör göra mer, gå upp i soluppgången, men oftast slår latheten till.
    Ja du har nog rätt att mitt sökande efter julkänslan, kanske inte infinner sig som den brukar eftersom jag inte är riktigt i balans.
    Kram Helena

    SvaraRadera
  3. Så härligt, en del resor kan man leva på länge. Ha en bra drömmande torsdag. Kram Anette

    SvaraRadera
  4. Så vackert! Tack för de bilderna denna trista gråa tisdag.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  5. Vackert, ja nu behöver det plockas fram minnen som tur är finns de en hel del efter den här sommaren. Nog känner man igen sig i din vardag du beskrev, faktiskt riktigt härligt att höra att även du kan ha hundbajs på mattan har aldrig tänkt på det :) Ibland blir jag väldigt trött på alla måsten men sedan ångrar jag snabbt mina tankar. Det är ju trots allt , allt det man gör som skapar just det liv som man älskar så mycket det är bara det att ibland finns det väldigt lite tid till det där som är ens egna intressen som också är så himla skoj att syssla med.
    Tack! jag kryar på mig framför datorn idag:)
    Hoppas du har en fin dag.
    Kram/
    Berit

    SvaraRadera
  6. Det låter helt magiskt underbart att stå där och fånga ögonblicket och bara njuta med mannen i sitt liv! Det kan knappast bli bättre :)

    Fina bilder du fångat på soluppgången!

    Önskar dig en fin helg!
    Kram Marie

    SvaraRadera
  7. Vilka helt sagolika bilder du bjuder på vännen. Förstår att ni njöt o kände lugnet av den vackra soluppgången, en stund att minnas när vardagslunken slår klorna i en. Kramisar Tina

    SvaraRadera

Tack för att du tittade in! Lämna gärna en hälsning så hittar jag tillbaka till dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...